Förslaget: Riv flera bostäder

Nästan 7 500 lägenheter stod tomma i Sverige under förra året, enligt Sveriges Allmännyttas hyresmarknadsenkät för 2025. Det är en tydlig ökning jämfört med tidigare år och ytterligare ett tecken på att bostadsmarknaden i stora delar av landet inte längre är i balans.

Sveriges Allmännytta är bransch- och intresseorganisationen för landets allmännyttiga bostadsbolag, som tillsammans förvaltar närmare 800 000 bostäder. Den årliga hyresmarknadsenkäten kartlägger både vakanser och orsakerna bakom dem. I årets undersökning pekar bolagen på två skilda problembilder.

För nyproducerade lägenheter är den höga hyresnivån det främsta skälet till att bostäderna står tomma. Byggkostnaderna har stigit kraftigt under flera år, med högre materialpriser, räntor och tekniska krav som drivande faktorer. För befintliga bostäder handlar det i stället om minskad efterfrågan, följt av demografiska förändringar som utflyttning från mindre orter. Befolkningen blir allt äldre och allt mer koncentrerad till större städer, vilket gör att många kommuner tappar underlag för sina bostadsbestånd.

Cathrine Holgersson, vd för Sveriges Allmännytta, understryker att de tomma bostäderna skapar allvarliga problem.

– På vissa utflyttningsorter där det är väldigt tomt har man en återstående skuld på de här bostäderna. Det bor ingen där och man ser att det skapar en otrygghet, säger hon till TT.

Enligt Holgersson är problemen särskilt påtagliga i kommuner i mellersta Sverige. I många fall skulle det vara bättre att riva de hus som står tomma, men rivningskostnaderna överstiger ofta vad kommunerna själva kan bära. Husen blir stående och förfaller, samtidigt som otryggheten i områdena växer.

– Där ser jag att staten behöver gå in. Det kan inte stå tomma hus och förfalla, ett sådant samhälle vill vi inte ha, säger hon.

De ekonomiska konsekvenserna för de allmännyttiga bolagen är omfattande. En tom lägenhet genererar inga hyresintäkter, men kostnaderna för drift, uppvärmning och räntor finns kvar. För många kommunala bostadsbolag innebär det stora avskrivningar, vilket i förlängningen påverkar hela kommunekonomin. Underhåll av mer attraktiva delar av beståndet riskerar också att prioriteras ned när resurserna krymper.

Samtidigt pågår ett statligt arbete genom Statens bostadsomvandling, där befintliga bostäder ska omvandlas till tillgänglighetsanpassade fastigheter för äldre. Uppdraget är en del av regeringens strategi för att möta den åldrande befolkningens behov av anpassade bostäder i hela landet. Holgersson vill nu att uppdraget utökas, så att staten också kan gå in i de fall där en omvandling inte är möjlig.

– I de fall där det inte ens går att omvandla till boende för äldre, då skulle staten kunna hantera själva nedskrivningen och rivningen, säger hon.

Ett sådant förslag skulle innebära att staten tar ett större finansiellt ansvar för fastigheter som saknar framtida användning. Det handlar både om värdenedskrivningar och om fysisk rivning, åtgärder som ofta kräver omfattande planering och långsiktiga politiska beslut.

De sociala konsekvenserna märks också i de drabbade områdena. Ett förfallet bostadsområde kan snabbt få ett helt samhälle att upplevas som övergivet, vilket i sin tur riskerar att driva på ytterligare utflyttning.

Bostadsmarknadens tudelning blir allt tydligare. I Stockholmsregionen, Göteborg och Malmö råder fortfarande bostadsbrist med långa köer och höga priser, medan stora delar av framför allt mellersta och norra Sverige präglas av ett överskott av bostäder som ingen efterfrågar. Urbaniseringen och inflyttningen till högskoleorter har förstärkt mönstret, och den tillfälliga utflyttningstrend som syntes under pandemin har avstannat.

Statistiken från Sveriges Allmännytta visar att vakanserna har ökat stadigt under flera år, och årets siffra bekräftar att utvecklingen fortsätter. För de värst drabbade kommunerna handlar det inte längre om enstaka tomma lägenheter, utan om hela bostadsområden som töms på hyresgäster. Det skapar problem också för skolor, affärer och annan service som förlorar sina kundunderlag.

Frågan om vem som ska ta ansvar för de överblivna bostäderna blir därmed allt mer akut. Holgerssons uppmaning till staten är tydlig, och med en enkät som visar på nära 7 500 vakanta lägenheter lär frågan inte försvinna från den politiska agendan. Utan åtgärder riskerar klyftorna mellan landets olika bostadsmarknader att fortsätta vidgas.