S-löftet i Stockholm – ”task force” för östrogenplåster

Trycket på gynekologmottagningarna i Stockholm ökar till följd av den pågående bristen på klimakterieläkemedel. Det uppger Aida Hadžialić (S), regionstyrelsens ordförande i Region Stockholm. Hon beskriver situationen som allvarlig och menar att kvinnor över hela landet drabbas av de långa väntetider som uppstått.

Bakgrunden är en nationell restnotering på östrogenpreparat som levereras i form av plåster, spray och gel. Dessa läkemedel har blivit allt mer efterfrågade under det senaste decenniet, och när tillgången nu sinar får det direkt konsekvenser för vården. Många kvinnor tvingas söka hjälp på akutmottagningar eller via vårdcentraler när deras vanliga förskrivning inte kan fyllas på apoteken.

Hadžialić riktar skarp kritik mot regeringens hantering av frågan. Hon menar att ansvariga myndigheter borde ha agerat tidigare och att den utredning som nu pågår kommer för sent. – Det är en skam och visar på den passivitet och handlingsförlamning som regeringen uppvisat, säger hon.

Socialminister Jakob Forssmed (KD) försvarar dock regeringens arbete. I en intervju med DN i slutet av april sade han att myndigheterna fått i uppdrag att se över möjligheterna att säkra den inhemska produktionen av hormonläkemedel. Han betonade att frågan är prioriterad och att regeringen inte utesluter några åtgärder, inklusive ekonomiska incitament för att öka tillverkningen i Sverige.

Utredningen ska presentera sina förslag i slutet av oktober. Enligt Forssmed handlar det om att hitta långsiktiga lösningar snarare än kortsiktiga lappningar. Han medger att problemet pågått under en längre tid och att det krävs mer än en enskild utredning för att komma till rätta med de strukturella bristerna i läkemedelsförsörjningen.

Socialdemokraterna i Region Stockholm har samtidigt lanserat ett eget initiativ. Inför valrörelsen presenterade partiet ett löfte om att öronmärka 500 miljoner kronor för klinisk forskning och innovation inom hälsovård, läkemedel och medicinsk bioteknik. Enligt Hadžialić ingår satsningen bland annat i arbetet med att säkra en robust läkemedelsförsörjning i framtiden.

Hon föreslår också att regionen ska tillsätta en särskild ”task force” för att hantera den akuta situation som råder just nu. Tanken är att samla experter från olika delar av vården för att snabbt hitta alternativa behandlingsvägar och minska trycket på de mest belastade mottagningarna.

– Vi mobiliserar den expertis vi har och är redo att avsätta resurser för att säkra tillgången till den här typen av läkemedel i Stockholmsregionen, säger Hadžialić.

Bristen på klimakterieläkemedel är ett växande problem i flera europeiska länder, inte bara i Sverige. Orsakerna är komplexa och innefattar allt från produktionsproblem hos underleverantörer till att allt fler kvinnor söker behandling för besvär som tidigare ofta lämnades utan åtgärd. Ökad medvetenhet och förändrade förskrivningsmönster har lett till en kraftigt ökad efterfrågan under de senaste tio åren.

För många kvinnor handlar det inte om en lyx utan om nödvändig medicinering för att kunna fungera i vardagen. Symtomen vid klimakteriet kan vara påtagliga och påverka sömn, koncentration och välbefinnande. När läkemedlen inte går att få tag på ställs många inför svåra val, och en del har valt att resa över gränsen till Finland för att köpa sina preparat. Resorna från exempelvis Haparanda till Torneå har uppmärksammats i medierna som en symbol för hur allvarlig situationen blivit.

Frågan är nu om den svenska regeringens utredning kommer att leda till konkreta förändringar, eller om ytterligare åtgärder krävs för att lindra bristen. Fram till dess fortsätter trycket på vården att öka, och för många kvinnor återstår en osäker väntan på besked.