Gåtfull ”zombielax” i Torneälven: ”Vill bara gråta”

Vid Torneälvens strand i Niskanpää har fritidsfiskarna Leif Taavola och Tore Peuravaara under flera veckor observerat ett allt vanligare och djupt oroande fenomen. Stora laxar simmar planlöst nära ytan, skenbart utan riktning eller flyktinstinkt. De reagerar inte på närvaro, inte på ljud, och förblir stilla i timmar. När de till slut dör flyter de upp med buken i vädret.

– Vi är gråtfärdiga, säger Leif Taavola, som fiskat i älven sedan barndomen.

Fenomenet har fått fiskare att prata om ”zombielax” – levande fiskar som uppträder som om de vore berövade allt liv. Liknande observationer har rapporterats från flera delar av älven mellan Pajala och Kukkola, och frågan är nu vad som ligger bakom.

Torneälven är en av Europas sista stora outbyggda vattendrag och ett av de viktigaste reproduktionsområdena för vild lax i Bottenviken. Älven sträcker sig över Sveriges och Finlands gräns och är känd för sina starka laxbestånd. Under de senaste decennierna har älven dock varit utsatt för flera olika påfrestningar – från klimatförändringar med varmare vattentemperaturer, till ökad fisketurism och förändrade villkor i havet.

Enligt forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och finska Naturresursinstitutet (Luke) är det ännu för tidigt att fastställa dödsorsaken. Men flera liknande utbrott har tidigare kopplats till den encelliga parasiten Dermocystidium salmonis som angriper laxens gälar och hud. Parasiten trivs i varmt vatten, och med sommarhettan i norra Sverige har älvens ytvattentemperaturer nått ovanligt höga nivåer. Redan i juli noterades över 20 grader vid mätstationer nära Kukkolaforsen, en nivå som kan stressa laxen och sänka dess immunförsvar.

Andra teorier handlar om syrebrist i kombination med hög vattenflöden efter kraftiga regn, eller en förhöjd förekomst av laxlöss från uppfödningsanläggningar utmed kusten. Även om odlad lax inte finns direkt i Torneälven, migrerar vild lax genom områden där fiskodlingar förekommer, och spridning av parasiter och sjukdomar kan inte uteslutas.

För lokalbefolkningen handlar frågan inte bara om biologisk mångfald. Laxfisket i Torneälven har en lång kulturell tradition och lockar varje år tusentals sportfiskare, framför allt under högsäsongen mellan juni och augusti. Fisketurismen omsätter uppskattningsvis tiotals miljoner kronor i de små samhällena längs älven – från gäststugor, guideföretag och tillstånd till fiskekort. Om beståndet påverkas på sikt kan effekten bli kännbar för flera delar av den lokala ekonomin.

Samtidigt pågår en provtagningskampanj där döda och slöa fiskar skickas till laboratorier för analys. Myndigheter på både svensk och finsk sida samordnar arbetet, men än så länge finns inga officiella beslut om fiskestopp. Däremot har flera fiskare valt att själva sluta fiska i vissa delar av älven, då de inte vill ta upp djur som visar tecken på sjukdom.

– Man vill ju inte ens röra dem, säger Tore Peuravaara. Det känns overkligt att se så mäktiga fiskar i ett sådant tillstånd.

Han berättar att laxarna ibland står helt stilla på grunt vatten mitt på dagen, något som normalt aldrig händer för en fisk som ofta håller djupare och svalare zoner. För äldre fiskare i bygden väcker det minnen av ett liknande utbrott i slutet av 1990-talet, då hundratals laxar dog i samband med en svår värmebölja. Då tog det flera år innan beståndet återhämtade sig, och vissa bedömare menar att effekten fortfarande märks i antalet uppvandrande lekfiskar.

Om utbrottet i år blir lika omfattande återstår att se, men redan nu varnar forskare för att långsiktiga förändringar i vattenmiljön kan göra sådana händelser vanligare. En varmare klimatperiod, med fler temperaturrekord och ökad frekvens av extrema väder, gör att älvens ekosystem hamnar under ständigt ny press.

För Leif Taavola och Tore Peuravaara är varje dag av väntan smärtsam. De har sett laxar dö i stort antal och känner en hopplöshet inför en situation de varken kan stoppa eller förstå.

– Fisken är vår identitet här i Tornedalen, säger Taavola. Utan laxen är älven inte samma älv. Vi hoppas att experterna hittar ett svar innan det är för sent.

För närvarande inväntas analysresultaten från de insända proverna, och myndigheterna har utlovat en lägesrapport inom de närmaste veckorna. Fram till dess rekommenderas fiskare att vara uppmärksamma och rapportera observationer av slöa eller döda fiskar. Hoppet står nu till att fenomenet ska vara begränsat – och att nästa sommar återigen ger en älv full av liv.