Sveriges marina upprustning tar ny riktning med internationella aktörer

Försvarsmaktens och FMV:s planer på att införskaffa fyra nya ytstridsfartyg har tagit en ny vändning. Projektet, som ursprungligen lutade åt en uppdaterad version av de svenska Visbykorvetterna, har nu öppnats upp för internationella aktörer med betydligt större fartyg i åtanke.

– Det är en intressant förskjutning som har skett, säger Johan Granholm, lärare på Försvarshögskolan och expert på försvarssystem inom marinen.

Redan 2020 fattades beslut om att den svenska marinen skulle förstärkas med nya ytstridsfartyg. 2021 meddelade Saab att företaget fått ett kontrakt för utveckling av vad som kallades ”Visby Generation 2” – nästa generations korvetter för svenska marinen.

– Det var väldigt tydligt när Saab fick kontraktet att det skulle vara mycket likt Visby, vilket innebar ganska små fartyg, förklarar Granholm.

Under de senaste åren har dock planerna gradvis förändrats. Fartygen har blivit större i specifikationerna och Saab har fått konkurrens från internationella aktörer. I september gick FMV ut med att myndigheten undersöker ”katalogfartyg” – alltså färdigutvecklade krigsfartyg som redan finns tillgängliga på marknaden.

Brittiska Babcock med sin fregatt Type 31 har pekats ut som en stark kandidat av Financial Times. Samtidigt rapporterar Naval News att franska Naval Group har gett sig in i upphandlingen med sin FDI-fregatt. Enligt mejlväxlingar som DN tagit del av har det pågått diskussioner mellan Naval Group och FMV om FDI-fregatten sedan början av 2025, medan Babcocks Type 31 omnämnts redan tidigare.

Oavsett vilket alternativ som väljs handlar det om en betydande försvarsinvestering. När Grekland senast köpte en FDI-fregatt uppgick kostnaden till omkring 800 miljoner euro, nästan nio miljarder svenska kronor. Naval Group vill dock inte kommentera prisfrågan.

FMV planerar att fatta beslut om fartygsmodell under första halvåret 2026. Under tiden bekräftar Saab att företaget fortfarande deltar i anbudsförfarandet.

”Vi har ett anbud som innebär att Saab levererar de nya ytstridsfartygen”, skriver bolagets pressavdelning i ett mejl.

Intressant nog har Saabs anbud under de senaste två åren byggt på ett samarbete med brittiska Babcock, där Saab stått för grunddesignen och Babcock bidragit med ingenjörskunskap. Nu har dock Babcock trätt fram som konkurrent med ett eget anbud, vilket skapar en komplex konkurrenssituation.

Naval Group hävdar i sin tur att företaget har kapacitet att bygga två fartyg per år vid sitt varv i Lorient. Sex FDI-fregatter är redan i olika produktionsstadier med Grekland och Frankrike som beställare. På frågan om leveranstid svarar Naval Group att man kan leverera en första fregatt redan 2029, vilket skulle överträffa FMV:s mål om första leverans 2030.

De nya ytstridsfartygen kommer att få en viktig roll i Sveriges luftförsvar. En fregatt utrustad med långskjutande luftvärnsrobotar kan snabbt omplaceras i Östersjön för att skydda infrastruktur, städer och försvarsanläggningar.

Storleksmässigt representerar fregatter ett betydande steg upp från dagens Visbykorvetter, som är cirka 70 meter långa. Den franska FDI-fregatten mäter 122 meter och brittiska Type 31 hela 139 meter. Saabs exakta förslag är inte offentligt, men tidigare uppgifter har pekat på en längd runt 100 meter.

– Med större fartyg får man större bredd i vad man kan göra, men framför allt får man större uthållighet. Man kan hålla på längre och vara ute i större hav, säger Granholm.

Han påpekar att 90 procent av Sveriges handel transporteras sjövägen, vilket kan motivera större fartyg som kan genomföra längre uppdrag i exempelvis Nordatlanten.

– Vi är som en ö vad gäller vår försörjning, och vill vi skydda den så är det uppenbart att vi behöver stora fartyg som kan vara ute i de stora farlederna och skydda fartygen där, tillägger Granholm.

Enligt försvarsbeslutet från 2020 ska marinen få fyra nya ytstridsfartyg. FMV:s nuvarande mål är att de två första ska levereras 2030. Fartygen har redan namngivits efter svenska kuststäder: HMS Luleå, HMS Norrköping, HMS Trelleborg och HMS Halmstad, tillsammans benämnda som Luleåklass efter det första fartyget.

Dela.

10 kommentarer

  1. Noah Hernandez on

    Helt enkelt så borde Sverige satsa på egna lösningar. Inhemska jobbtillfällen och kontroll är viktigare än aldrig förr.

  2. Elizabeth Davis on

    Intressant att försvaret nu tittar på större internationella fartyg. Hoppas Sverige får krigsfartyg som möter moderna hot.

  3. Jennifer Jackson on

    Dessa katalogfartyg låter som en snabb lösning. Men hur säkerheterna ser ut på längre sikt, undermedelsprobeeringar eller cyberhot?

Leave A Reply