I ett ljusgult trähus med brutet sadeltak i Bromma växte Rasmus Törnblom upp, i dag moderat kommunalråd i Lund. Huset på 110 kvadratmeter med källare byggdes på 1920-talet av lägre tjänstemän som sparat ihop pengar och satsat på ett eget hem. Men den typen av möjligheter finns inte längre för samma yrkesgrupper, menar han.

Det är personer mellan 25 och 35 år som nu lämnar den populära studentstaden och flyttar ut till grannkommuner för att ha råd med större boende – trots att de helst hade velat stanna. Enligt Törnblom har hälften av det som byggts i Lund det senaste decenniet varit ettor och tvåor, vilket har skapat en snedfördelning på bostadsmarknaden.

Det bristfälliga utbudet på radhus, parhus och villor driver människor ut från kommunen, något som kommunalrådet anser är onödigt. Han är frustrererad över vad han kallar Sveriges ”fördummande bostadsdebatt” och menar att det saknas intresse från nationellt håll. Dessutom är han besviken på det egna partiet Moderaternas insatser i bostadsfrågan.

## Önskar ny egnahemsrörelse

Törnblom skulle gärna se en ny egnahemsrörelse i Sverige. Det som var möjligt för arbetare och lägre tjänstemän för hundra år sedan borde vara möjligt även i dag, argumenterar han. Med brun jacka och läderportfölj i hand går han uppför en kulle i Stångby, en by några minuters tågresa från centrala Lund, där en av stadens fem nya trädgårdsstäder planeras.

Han kritiserar den gamla föreställningen om att vänstern vill ha hyresrätter medan högern föredrar villamattor. Detta är en alltför förenklad och fördummande konflikt, menar kommunalrådet.

Undersökningar visar att sju av tio svenskar gärna vill bo i hus, samtidigt som småhusen bara utgör 41 procent av bostadsbeståndet. Det tydligaste önskemålet är att ha en egen tomt med gräs där man kan bjuda vänner på grillat, ha en studsmatta till barnen eller en liten odling.

Själv kampanjade Törnblom i förra valrörelsen för en ny egnahemsrörelse. I förhandlingarna efter valet var byggandet av nya trädgårdsstäder i Lund en viktig punkt för Moderaterna lokalt.

## Blocköverskridande samarbete

På kullen är Törnblom inte ensam. Det blåser friskt från den skånska slätten och socialdemokraten Anders Almgren, kommunstyrelsens ordförande, medger att han har ändrat syn på bostadsfrågan sedan Socialdemokraterna och Moderaterna för första gången beslutade att styra Lund tillsammans.

Moderaterna kom in med tanken om trädgårdsstäder och påpekade att kommunen måste bygga mer för familjer, vilket enligt Almgren är något som tidigare saknats. I Sverige var det socialdemokrater, liberaler och socialkonservativa som under första halvan av 1900-talet såg till att trädgårdsstäder började byggas, som Gamla Enskede i Stockholm och Örgryte i Göteborg.

Socialdemokraterna gjorde snart ”arbetarens egna hem” till en del av visionen om folkhemmet. För en socialdemokrat är det inte svårt att tänka tillbaka på den egnahemsrörelse som fanns för hundra år sedan och vad den egentligen betydde för vanligt folk, säger Almgren. Det var en del i ett folkhemsbygge som tjänat Sverige väl, något som har missats från vänstersidan.

## Vad är en trädgårdsstad?

Konceptet innebär att kvarteren byggs tätt och lågt, med hus placerade nära gatan och egen trädgård på baksidan. Gemensamma grönytor, vindlande gator, häckar och träd är centrala element. Till det byggs också låga flerfamiljshus för en blandad bebyggelse. Idéerna kom till i slutet av 1800-talets England och syftar till att kombinera stadsliv med naturkontakt.

## Svårt att komma in på bostadsmarknaden

Utanför ett nybyggt radhus nedanför kullen sitter Ina Andersson, 32 år, med sina två barn och leksaker framför sig. Hon beskriver hur svårt det är att komma in på bostadsmarknaden. Familjen bodde tidigare i en tvåa på markplan närmare centrala Lund och letade efter något större när sonen Nils var på väg.

Både hon och hennes sambo har vuxit upp i hus från födseln till de flyttade hemifrån. Men priserna gör det svårt att förverkliga den drömmen. Man får successivt försöka utöka till det man helst vill ha, förklarar hon.

Det blev ett radhus i en bostadsrättsförening. Ingångspriset är lägre vid själva köpet, men sedan har man större månadskostnad. Familjen tyckte dock att det verkade bekvämt att bo där med barn. Man grillar med grannarna och det är väldigt familjärt, berättar Andersson som arbetar som planarkitekt i en kommun i nordvästra Skåne.

Hon är positiv till idén om nya kvarter med trädgårdsstadsideal framför familjens radhuslänga. Det är ett bra sätt att få småskalighet i modern kontext, med tät struktur, gemensamma gårdar och gröna värden.

## Nationellt fokus saknas

På nationell nivå har regeringen visat ett visst intresse för det svaga svenska småhusbyggandet. Stefan Attefall, tidigare bostadsminister för Kristdemokraterna, utsågs efter förra valet till utredare med titeln ”egnahemskommissionär”. Han har konstaterat att runt en miljon svenska hushåll skulle vilja köpa ett hus men inte har råd eller möjlighet, och att husbyggandet i Sverige är det lägsta på hundra år.

I sin senaste rapport pekar han ut just trädgårdsstäder som en möjlig nyckel till ökat husbyggande i Sverige. Moderaten Törnblom är glad att frågan har lyfts, men önskar sig också konkret politik – inte minst från det egna partiet.

Detta är den första regeringen på väldigt länge som har adresserat frågan, vilket är positivt, säger han. Men utredningarna måste omsättas till verklighet. Trots att Moderaterna har lett regeringen i fyra år är han inte nöjd – det krävs någon form av större nationellt initiativ.

## Kritik mot investeringsstöd

Anders Almgren anser att det största problemet är att Sverige inte har någon bostadspolitik alls. Det finns ingen nationell tanke eller riktning, och det har inte funnits på decennier. Det statliga investeringsstödet som infördes 2016 och avvecklades 2021 syftade till att bygga fler hyresrätter och studentbostäder till lägre hyra.

Stödet var effektivt men ledde också delvis fel, menar Almgren. Det pressade ner kostnaderna, men det som byggdes blev främst små lägenheter. Investeringsstöd behövs, men utan att ge sådana snedvridande effekter.

Törnblom är kritisk till kortsiktigt tänk i planeringen av nya stadsdelar. Man kan inte bara smälla upp lägenhetshus utan att bry sig om hur områdena blir. Kommunpolitiker kan jubla över att de sålt mark för hundra miljoner, och ju tätare man bygger, desto mer pengar kommer in till kassan vid exploateringen.

Men man måste också göra den djupare samhällsekonomiska analysen, betonar han. Hur påverkas exempelvis skolplatser? Att ha för få eller för många skolplatser i förhållande till antalet barn i ett område är kostsamt.

I Lund ser man stor utflyttning av personer i barnafödande ålder, något som inte borde behöva vara nödvändigt. Varken i Stockholm eller i Lund borde barnfamiljer behöva lämna kommunen på grund av bostadsläget. Man ska kunna få en liten plätt gräs utan att vara väldigt välbeställd, avslutar Törnblom.

Lunds kommun styrs sedan valet 2022 av en blocköverskridande koalition mellan Socialdemokraterna och Moderaterna, med stöd av Kristdemokraterna och Vänsterpartiet i fullmäktige.