Strax före klockan elva på onsdagsförmiddagen fick Robert Skov beskedet han hade väntat på. Sjöräddningssällskapet skulle själva organisera ett omfattande sökuppdrag i vattnen utanför Tjörn. Stationer från Stenungsund, Uddevalla, Rörö och Skärhamn skulle delta i arbetet med att hitta de saknade personerna efter den tragiska kollisionen på Hakefjorden.

Robert Skov, som har varit engagerad i sjöräddningsverksamheten i 21 år, hade varit ute hela natten tillsammans med sina kollegor. När onsdagsmorgonen kom började solen äntligen titta fram över Hakefjorden och vattnet hade lugnat ner sig efter nattens oväder. Båtfolk som låg förtöjda i hamnen i Stenungsund började röra på sig efter två dygn av kraftiga vindar och svåra förhållanden till sjöss.

Det var under dessa besvärliga väderförhållanden som tragedin inträffade. Kring halv tio på tisdagskvällen ska en fritidsbåt ha kolliderat med ett norskregistrerat fraktfartyg på Hakefjorden. Lastfartyget var på väg söderut från Uddevalla och hade precis passerat under Tjörnbron när olyckan inträffade. Kollisionen skedde i närheten av den lilla ön Katten, en populär badplats för båtägare som ligger mitt i farleden.

Lars-Åke Hannebjörk känner området som sin egen ficka. Han har bott hela sitt liv på Brattön, strax öster om farleden, och är väl förtrogen med hur trafikerad och ibland farlig sträckan kan vara. När han talade om händelsen var han djupt skakad.

”Det som hänt är fruktansvärt”, sa han när han tog sig ut mot sökområdet. Han förklarade att det kan vara mycket svårt att färdas i en mindre fritidsbåt i farleden när man möter stora fartyg, särskilt i hårt väder och mörker. De stora fartygen är svåra att bedöma när det gäller hastighet och avstånd, och det är helt enkelt olämpligt att komma för nära dem under sådana förhållanden.

När larmet från Sjöräddningen gick ut strax efter klockan tio på tisdagskvällen sattes en omfattande räddningsinsats igång. Förutom Kustbevakningen, som ledde operationen, deltog polisen, lotsbåten från Rönnäng och en räddningshelikopter. Sex olika båtar från frivilliga hos Sjöräddningssällskapet larmades också ut för att delta i sökandet.

Bland de frivilliga som ryckte ut fanns Robert Skov och Björn Berntsson från stationen i Stenungsund. De åkte ut med Sten A Olsson-båten, medan stationens mindre båt Anita Carlsson också deltog i insatsen. Förhållandena var extremt svåra med mörker, regn och kraftigt sjögång.

Räddningspersonalen hade mycket lite information att arbeta med när de kom ut på vattnet. Det var inte ens bekräftat att en kollision hade ägt rum när sökandet påbörjades. Kustbevakningen delade ut olika sökområden till de olika fartygen och användes så kallade SAR-bojar som slängdes ut i vattnet för att beräkna hur strömmar och vind kunde ha påverkat föremål och eventuella personer i havet.

”Vi visste inte särskilt mycket när vi var där ute och att det alls skett en kollision var inte bekräftat då heller. Fokus var bara att försöka hitta något”, berättar Robert Skov. Hans kollega Björn Berntsson tillbringade större delen av natten ute på däck med en söklampa och letade metodiskt genom vattnet. De använde en sökteknik som kallas kattsök, där flera båtar samarbetar för att täcka ett stort område systematiskt.

Under natten fann söklagen vissa föremål i vattnet. Andra deltagare i räddningsinsatsen rapporterade att de hittat sittdynor, och Skov och Berntssons besättning plockade upp en sko, en toffla och en tröja ur havet. De tog hand om föremålen, men kunde inte med säkerhet bekräfta om de kom från den sjunkna fritidsbåten. Trots den intensiva sökningen under natten såg de aldrig några vrakdelar från båten.

När onsdagsmorgonen kom intensifierades sökinsatsen. Vid halv åtta-tiden började sjöräddningens helikopter åter söka av området från luften. Helikoptern flög metodiskt fram och tillbaka över sökområdet med särskilt fokus på strandlinjer och grunda vatten där föremål eller personer skulle kunna ha drivit iland.

Robert Skov betonar att denna typ av tragiska händelser lyckligtvis inte är vardag för sjöräddarna. ”Tack och lov är detta inte vår vardag. Det är förstås väldigt tragiskt alltihop”, säger han. Hans kollega Björn Berntsson uttrycker samma förvirring som många andra inblandade i räddningsinsatsen känner inför hur olyckan kunde inträffa. ”Det är väldigt märkligt att det här sker, tycker jag”, säger han.

Robert Skov påpekar att farleden visserligen är hårt trafikerad. Omkring 600 anlöp av yrkesfartyg passerar under Tjörnbron varje år, vilket gör sträckan till en av de mer trafikerade inre farlederna längs västkusten. Men trots detta har han aldrig upplevt något liknande under sina 21 år inom sjöräddningen. ”En gång var det nära men det slutade väl”, minns han.

Händelsen väcker frågor om säkerheten för fritidsbåtar i hårt trafikerade farleder, särskilt under svåra väderförhållanden. Området kring Hakefjorden är populärt bland både fritidsbåtar och större kommersiella fartyg, vilket skapar en komplex trafiksituation som kräver stor vaksamhet och gott sjömanskap från alla inblandade.

Sökinsatsen fortsatte under onsdagen med förnyad kraft. Sjöräddningssällskapets olika stationer samordnade sina insatser och sökte metodiskt av stränderna kring Rösselvik på Tjörn och andra närliggande områden. Även vattenskotrar togs in i arbetet för att kunna komma åt grunt vatten och trånga passager mellan småöar där större båtar inte kunde ta sig fram.