Livsmedelsverket har presenterat nya riktlinjer för koffeinintag bland barn och ungdomar, som en direkt reaktion på den kraftigt ökade konsumtionen av energidrycker i dessa åldersgrupper. Rekommendationerna kommer i en tid då utbudet av koffeinhaltiga drycker har exploderat och konsumtionsmönstren bland unga har förändrats markant.

Enligt myndighetens nya råd bör ungdomar under 16 år begränsa sitt dagliga koffeinintag till maximalt 70 milligram, medan barn under 6 år helst bör undvika koffein helt. För att sätta detta i perspektiv innehåller en liten kopp bryggkaffe på cirka 1,5 deciliter ungefär 70 milligram koffein, liksom två burkar Coca-cola på 33 centiliter vardera.

När man jämför dessa rekommendationer med innehållet i moderna energidrycker blir situationens allvar tydlig. De energidrycker som finns tillgängliga på den svenska marknaden i dag innehåller mellan 80 och 200 milligram koffein per burk. Det innebär att samtliga burkar överskrider den rekommenderade dagliga gränsen för ungdomar under 16 år. Särskilt oroväckande är att utbudet av produkter med höga koffeinhalter har ökat markant på senare tid. För en ungdom som dricker ur en burk med högsta koffeinhalten skulle den nya rekommendationen innebära att endast cirka en tredjedel av burken ligger inom säkra gränser.

Skälen till Livsmedelsverkets oro är välgrundade. Koffein påverkar kroppen på flera vägar, och symtomen vid högt intag är väldokumenterade. Bland de vanligaste biverkningarna finns sömnstörningar, insomningsbesvär, hjärtklappning, skakningar, yrsel och känslor av oro. Det är främst sömnproblematiken som har föranlett myndighetens nya riktlinjer.

För barn och ungdomar är riskerna med högt koffeinintag betydligt större än för vuxna, av flera avgörande skäl. Dels väger unga personer mindre, vilket innebär att samma mängd koffein får en starkare effekt på deras kroppar. Dels har barn och ungdomar ett väsentligt större behov av god, ostörd sömn för sin fysiska och mentala utveckling. När koffeinet stör denna naturliga sömnrytm kan konsekvenserna bli långtgående för både hälsa och inlärning.

Koffein är ett ämne som förekommer naturligt i bönor, blad och frukter hos flera olika växter, där kaffebönan är det mest kända exemplet. Intressant nog framställs dock det koffein som används i energidrycker syntetiskt. Processen är komplex och kräver användning av flera olika kemikalier under laboratorieförhållanden. Hos människor stimulerar koffein det centrala nervsystemet och motverkar känslan av trötthet, vilket förklarar varför produkterna kallas ”energidrycker” och varför de är populära bland ungdomar som söker snabba lösningar för att orka mer.

Den svenska lagstiftningen har hittills inte reglerat försäljning av energidrycker med någon lagstadgad åldersgräns. Däremot har de flesta matbutiker valt att införa en frivillig 15-årsgräns i kassan, vilket visar att branschen själv har insett behovet av viss reglering. Livsmedelsverkets nya rekommendationer kan komma att leda till en diskussion om huruvida frivilliga åtgärder är tillräckliga eller om lagstiftning behövs för att skydda barn och ungas hälsa.

Frågan om energidrycker och unga konsumenter har debatterats intensivt i flera europeiska länder, och flera länder har redan infört eller överväger striktare regler. Livsmedelsverkets riktlinjer ger nu svenska föräldrar, skolor och vårdnadshavare konkret vägledning i en fråga som berör många familjer. Samtidigt lägger rekommendationerna grunden för en fortsatt diskussion om hur samhället bäst kan skydda barn och ungdomars hälsa i en tid då tillgången till koffeinhaltiga produkter aldrig har varit större.