Koranbrännaren Salwan Najem söker asyl i USA

Sveriges kontroversiella koranbrännare söker asyl i USA

Ett år efter mordet på Salwan Momika, känd för sina omdiskuterade koranbränningar i Sverige, har hans tidigare kompanjon Salwan Najem nu sökt asyl i USA. Enligt uppgifter från Länstidningen har Najem lämnat Sverige då han fruktar för sitt liv och inte längre känner att svenska myndigheter kan garantera hans säkerhet.

Najem, som ofta deltog i Momikas kontroversiella manifestationer, uttryckte redan kort efter mordet på sin kollega stark oro för sin egen säkerhet. I en intervju med Dagens Nyheter sade han då: ”Jag är rädd. De kommer att söka upp mig och döda mig också. Helt klart.”

Enligt Najems advokat Mark Safaryan fann hans klient hopp i ett uppmärksammat uttalande av USA:s nuvarande vicepresident JD Vance. Vid ett tal i München i februari förra året kritiserade Vance Sveriges hantering av fallet och beskrev det som att landet hade ”dömt en kristen aktivist” för koranbränningar ”efter att hans kamrat mördats”.

”Då tänkte Najem att han kanske kan få bättre skydd där. Han känner att han inte kan uttrycka tankar och känslor här i Sverige,” förklarar Safaryan för Länstidningen.

Enligt tidningens uppgifter tog sig Najem sent under våren över gränsen från Kanada till USA, där han omedelbart greps av amerikanska myndigheter. Han befinner sig nu i förvar i väntan på att hans asylprocess ska behandlas.

Koranbränningarna i Sverige väckte under 2022 och 2023 stor internationell uppmärksamhet och ledde till diplomatiska spänningar med flera muslimska länder. Protesterna anses också ha försvårat Sveriges NATO-ansökan, då särskilt Turkiet reagerade starkt på vad de såg som ett angrepp på islam.

Salwan Momika, den mest kända av aktivisterna, sköts till döds i sin lägenhet i Södertälje för knappt ett år sedan. Mordet skakade Sverige och väckte frågor om säkerheten för kontroversiella aktivister i landet.

Najem har liksom Momika dömts för hets mot folkgrupp för sina handlingar. Han överklagade domen, men nyligen meddelade Högsta domstolen att man inte kommer att pröva fallet, vilket innebär att den tidigare domen står fast.

Sveriges lagstiftning kring yttrandefrihet har länge varit mycket liberal, men efter de internationella reaktionerna på koranbränningarna införde regeringen nya regler som gör det möjligt att förbjuda demonstrationer som kan utgöra hot mot nationell säkerhet. Förändringen har kritiserats av både yttrandefrihetsforkämpar och jurister.

Najems asylansökan i USA kommer att prövas enligt amerikansk lagstiftning, där religiös förföljelse kan vara grund för asyl. Det är dock oklart hur amerikanska myndigheter kommer att bedöma hans fall, särskilt med tanke på att han är dömd för hets mot folkgrupp i Sverige.

Situationen belyser de komplexa frågor som uppstår i skärningspunkten mellan yttrandefrihet, religionsfrihet och säkerhet i ett alltmer polariserat samhällsklimat. Den visar också hur internationella aktörer som JD Vance kan påverka enskilda personers beslut genom att göra lokala rättsfall till internationella politiska frågor.

För Sveriges del väcker fallet ytterligare frågor om landets förmåga att skydda personer som blivit måltavlor på grund av kontroversiella handlingar, oavsett om dessa handlingar anses legitima eller inte enligt svensk lag.