Det var efter lunch den 22 maj som en 14-årig flicka korsade ett övergångsställe vid Södervärn i Malmö, nära sjukhusområdet. I samma ögonblick kom en 39-årig man körande i hög hastighet. Han körde mot rött ljus, träffade flickan med sådan kraft att hon avled på platsen. Efter kollisionen fortsatte bilen in i en annan bil, vilket utlöste en seriekrock där ytterligare en man skadades.
På tisdagen meddelade Malmö tingsrätt sin dom. 39-åringen fälls för grovt vållande till annans död, grov vårdslöshet i trafik och vållande till kroppsskada. Därtill kommer fem fall av hot mot tjänsteman, brott som han ska ha begått i samband med händelsen. En rättspsykiatrisk undersökning har visat att mannen led av en allvarlig psykisk störning både vid tidpunkten för dödsolyckan och när undersökningen genomfördes. Påföljden blir därför rättspsykiatrisk vård, och eftersom risken för återfall bedöms som hög krävs en särskild utskrivningsprövning innan han kan friges.
Mannen har en dokumenterad bakgrund med psykossjukdom. Enligt uppgifter från utredningen försämrades hans mående under dagarna före olyckan. Han sökte vård vid flera tillfällen och hade samma dag besökt psykakuten i Malmö, som ligger i omedelbar närhet till olycksplatsen, inte mindre än tre gånger. Vid ett av dessa tillfällen ska han ha lämnat in sitt körkort, vilket vittnar om ett medvetande om sitt eget tillstånd, men trots detta satte han sig bakom ratten.
Under rättegången har mannen erkänt att han körde på flickan, men han har hävdat att psykosen gjorde honom oförmögen att kontrollera sina handlingar. Därför anser han att han borde frias från ansvar. Tingsrätten håller inte med. Den tillförordnade rådmannen Marija Pejic skriver i en kommentar att även om mannen befann sig i ett psykotiskt tillstånd, var han i tillräcklig grad medveten om sitt handlande och om de stora risker han utsatte andra människor för. Enligt henne finns det inget som tyder på att han var så pass förvirrad att han inte kunde förstå konsekvenserna av att köra bil i hög hastighet mot rött ljus.
Det samlade straffvärdet för de brott mannen döms för motsvarar cirka två års fängelse, enligt tingsrättens bedömning. Eftersom han lider av en allvarlig psykisk störning blir dock fängelse inte aktuellt. I stället överlämnas han till rättspsykiatrisk vård, där vården ska fortgå tills han inte längre anses farlig för omgivningen. Den särskilda utskrivningsprövningen innebär att en domstol måste besluta om att vården ska upphöra, vilket sker när den psykiatriska vården bedömer att återfallsrisken har minskat tillräckligt.
Malmö har präglats av sorg efter dödsolyckan. Den 14-åriga flickan var bosatt i staden och hennes död väckte starka reaktioner, både bland lokala politiker och bland allmänheten. Flera minnesstunder hölls under veckorna efter händelsen, och trafiksäkerhetsfrågan har återigen lyfts fram som en prioriterad fråga i kommunen. Södervärn är en av Malmös mest trafikerade knutpunkter, med såväl citytrafik som infartsleder, och övergångsstället där olyckan skedde har varit föremål för diskussion tidigare.
Rättspsykiatrisk vård är en påföljd som ofta diskuteras i samband med allvarliga brott där gärningspersonen lider av en psykisk störning. Syftet är att behandla sjukdomen snarare än att straffa, men kritiker menar att systemet kan uppfattas som alltför generöst. I detta fall bedömer dock experter att vården är nödvändig, inte minst med tanke på mannens tidigare vårdkontakter och det faktum att han tycks ha varit medveten om att han inte borde köra bil.
Åklagaren och mannens försvarare har ännu inte kommenterat domen offentligt. Det är oklart om någon av parterna kommer att överklaga. Enligt vad DN erfar finns det dock starka skäl att anta att frågan om den psykiska ohälsan i förhållande till straffansvar kommer att prövas på högre instans, särskilt med tanke på att mannens försvar bygger på att han inte var kapabel att kontrollera sina handlingar.
Fallet belyser också en bredare samhällsfråga: huruvida personer med allvarlig psykisk sjukdom ska kunna inneha körkort och hur vården ska kunna fånga upp dem innan en tragedi inträffar. Mannen hade varit i kontakt med psykiatrin samma dag som olyckan, vilket väcker frågor om brister i samverkan mellan vård och Transportstyrelsen. Enligt nuvarande regler ansvarar den enskilde för att anmäla sjukdom som kan påverka körförmågan, men reglerna är svåra att kontrollera och efterlevnaden är ofta låg.
För den 14-åriga flickans familj innebär domen en form av avslut, även om sorgen är bestående. Ingen påföljd kan väga upp förlusten av ett barn, men att rättsväsendet nu har slagit fast att mannen är skyldig till att ha orsakat hennes död är en viktig markering. Malmö tingsrätt har i sin dom också understrukit att mannens handlingar, oavsett psykiskt tillstånd, var så allvarliga att de måste få konsekvenser.
