Krig, klimat och AI – klarar nästa regering tidens utmaningar?

Sverige går in i valåret 2026 med statsfinanser som fortfarande är starka i ett internationellt perspektiv, men nästa regering får ett betydligt trängre ekonomiskt utrymme än vad tidigare mandatperioder bjudit på. Budgetunderskottet beräknas i år uppgå till 184 miljarder kronor och väntas ligga kvar på samma nivå 2027. Tidöregeringen har budgeterat med underskott och lånat till skattesänkningar, något som Finanspolitiska rådet riktat skarp kritik mot. Statsskulden närmar sig samtidigt den övre gränsen i det finanspolitiska ramverket, vilket innebär att nästa finansminister kan tvingas göra svåra prioriteringar för att hålla budgetreglerna intakta.

Inte minst försvarsfrågan sätter press på statsbudgeten. Riksdagspartierna har enats om att låna 300 miljarder kronor till försvarsupprustningen, men hur dessa lån ska återbetalas är ännu oklart. Beslutet har brett stöd, men det binder upp stora delar av det framtida budgetutrymmet och lämnar nästa regering med en dyr och långsiktig utgiftspost.

Det säkerhetspolitiska läget är det svåraste sedan andra världskriget. Kriget i Ukraina har pågått i mer än fyra år och någon fredlig lösning syns inte i sikte. Rysslands aggression är den främsta anledningen till att Sverige rustar i högt tempo. Samtidigt har Donald Trump skapat oro kring Natos framtid, hotat Danmark direkt och inlett en militär konfrontation med Iran. Hans oförutsägbara handelspolitik får ekonomiska konsekvenser för både hushåll och företag. För Sverige innebär det en komplex balansgång i en tid då säkerhetsgarantier och ekonomiska band sätts på prov.

Väljarna har under mandatperioden fått flera tillfälliga ekonomiska lättnader. Skatten på bensin och diesel har sänkts, momsen på mat har halverats och den som köper månadskort i kollektivtrafiken har fått motsvarande rabatt. Men reformerna är tidsbegränsade. Matmomsen återgår till 12 procent den 1 januari 2028, rabatten på kollektivtrafiken gäller endast till årsskiftet och delar av drivmedelssänkningarna upphör redan i höst. Regeringspartierna har motiverat lättnaderna med att hushållen behövde kompensation efter perioden med hög inflation, men när valet närmar sig blir frågan om tidsgränserna verkligen kommer att hållas alltmer politiskt känslig. En förlängning kostar miljarder, medan en borttagning riskerar att uppfattas som en skattehöjning.

Demografin förstärker de finansiella utmaningarna. Barnafödandet ligger på historiskt låga nivåer och valrörelsen har präglats av löften om höjda bidrag, lägre skatter och så kallad syskon-IVF. Men barnafödande styrs av komplexa faktorer som politiker inte enkelt kan påverka. Samtidigt blir befolkningen allt äldre. Medellivslängden är nu nästan 86 år för kvinnor och 83 år för män. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner väntas andelen personer över 85 år öka med 60 procent fram till 2035, vilket kräver en utbyggnad av äldreomsorgen för omkring 60 miljarder kronor. Allt fler ska försörjas av allt färre, och det blir en av de stora frågorna under kommande mandatperiod.

Även klimatpolitiken hamnar i fokus. Klimatpolitiska rådet har konstaterat att förutsättningarna att nå 2030-målen har försämrats. Under den senaste mandatperioden har utsläppen varit i stort sett oförändrade, bland annat för att sänkta bränsleskatter gjort det billigare att köra på bensin och diesel. Enligt Klimatpolitiska rådet krävs nu kraftfulla åtgärder, däribland höjda priser på fossila drivmedel, för att göra elbilar mer konkurrenskraftiga. Tidöpartierna har lovat att hålla emot, och även en S-ledd regering lär tveka att höja bränsleskatterna. Skulle Sverige missa EU:s utsläppsmål väntar straffavgifter i mångmiljardklassen.

Den artificiella intelligensen är ytterligare en fråga som nästa regering måste förhålla sig till. AI kan ge stora effektivitetsvinster i näringsliv, förvaltning, vård och forskning, men utvecklingen väcker också frågor om jobb och demokrati. Varningar har kommit om att avancerad desinformation blir allt svårare att genomskåda. Regeringens AI-strategi präglas av optimism, men svenska politiker har begränsade möjligheter att utmana de globala techjättar som OpenAI, vilka dominerar utvecklingen. EU har hittills haft svårt att jämna ut styrkeförhållandena.

Sammantaget står Sverige inför ett val där ekonomin, säkerheten, klimatet och den teknologiska omvälvningen vävs samman på ett sätt som sätter den kommande regeringens kapacitet på prov.