Så mycket har de lägre bränslepriserna kostat staten

Under mandatperioden med statsminister Ulf Kristersson har Sverige genomgått en remarkabel förändring när det gäller priset vid pump. Från att ha haft några av de högsta bensin- och dieselpriserna inom EU har landet nu bland de lägsta. Men denna omvandling har ett pris, och det är skattebetalarna som står för notan. En genomgång som Dagens Nyheter har gjort visar att de sänkta skatterna på drivmedel inneburit uteblivna intäkter på över 67 miljarder kronor under perioden 2023 till 2026.

Den dominerande kostnaden är de skatteintäkter som aldrig realiserats. Regeringen har vid fem tillfällen lagt fram propositioner om sänkt skatt på bensin och diesel, och i varje proposition har man beräknat de offentligfinansiella effekterna. Det är dessa summerade beräkningar som landar på den totala summan. Fördelningen över åren visar att merparten, över 30 miljarder kronor, belastar innevarande års budget. För att sätta siffran i perspektiv kan den jämföras med det reformutrymme på 50 miljarder kronor som regeringen själv bedömer finns för nästa mandatperiod.

Daniel Spiro, professor i ekonomi vid Uppsala universitet, konstaterar att kostnaden bärs av i princip alla svenskar. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) försvarar dock politiken och hänvisar till vallöftet om att inte ha de dyraste drivmedlen i EU. Hon menar att prioriteringen var rätt med tanke på hur många människor som kämpar med höga priser.

### Framtida kostnader väntar

De ekonomiska följderna av bränsleskattesänkningarna slutar inte med de uteblivna intäkterna. Regeringen har, på grund av ökade utsläpp, beslutat att använda två så kallade flexibilitetsmekanismer för att försöka nå EU:s klimatkrav till 2030. Den första mekanismen innebär att Sverige överför utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelsystem (ETS) till den nationella budgeten. Detta ger industrin mindre utrymme att släppa ut och staten förlorar intäkter från försäljningen av utsläppsrätter. Naturvårdsverket uppskattar att dessa uteblivna intäkter fram till 2030 uppgår till minst 4,5 miljarder kronor, en summa som kan bli högre om priset på utsläppsrätter stiger från nuvarande nivåer.

Den andra flexibiliteten, att köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder, har visat sig betydligt svårare. Energimyndigheten har fått i uppdrag att teckna sådana avtal men har hittills inte lyckats hitta någon säljare. Det saknas etablerade priser för denna typ av affärer, men analyser från bland annat irländska och tyska forskare indikerar att kostnaden kan bli betydande, med uppskattningar som sträcker sig från 11 till så mycket som 50 miljarder kronor om hela underskottet ska täckas.

### Hot om böter och osäkerheter

Om Sverige trots allt inte når sina klimatmål hotar böter från EU-kommissionen. Exakt hur stora dessa blir är omöjligt att förutsäga, men Klimatpolitiska rådet har bedömt att det kan röra sig om böter på 12 till 61 miljarder kronor. Bedömningen baseras på att EU:s princip är att det ska vara kostsammare att bryta mot reglerna än att följa dem. Olof Johansson Stenman, ny ordförande för Klimatpolitiska rådet, påpekar att det vore märkligt om böterna blev lägre än uppskattningen, då det skulle skapa felaktiga incitament.

Det finns dock en tidsaspekt som ger viss respit. Den slutliga avstämningen av EU-ländernas klimatarbete sker först 2032, vilket innebär att eventuella böter inte skulle belasta nästa regerings mandatperiod. Finansminister Svantesson menar att även de framtida kostnaderna är motiverade och att hon inte skäms för den politik som förts. Hon betonar att inriktningen är att sänka snarare än att höja skatter.

Osäkerheterna kring de totala kostnaderna är dock stora. Regeringens experter bedömer att det blir svårt att köpa utsläppsutrymme, och det finns en risk att de uppskattade bötesbeloppen underskattar den faktiska notan. Sammantaget innebär regeringens bränsleskattepolitik en betydande ekonomisk börda för statsfinanserna, både i form av redan realiserade intäktsbortfall och som potentiella framtida kostnader.