Krogbesökarna om slopade matkravet: ”Låt folket dansa och dricka”

Riksdagen godkänner avskaffandet av matkravet på krogar

På torsdagen fattade riksdagen beslut om att avskaffa det omdiskuterade matkravet på krogar. Från och med den första juni behöver restauranger inte längre erbjuda mat från eget kök för att få servera alkohol. Det innebär en betydande förändring i den svenska alkohollagstiftningen som under lång tid har kopplat samman alkoholservering med matservering.

Under remissrundan väcktes farhågor om att det slopade matkravet skulle kunna leda till ökat alkoholintag och fler ordningsstörningar på krogar. Från restaurangbranschens sida har det även uttryckts oro för att kökspersonal kan riskera att förlora sina jobb när kravet på matservering tas bort.

Reaktionerna bland krögare och gäster i Stockholm är blandade. Vissa ser positivt på förändringen, medan andra är mer tveksamma till vilka konsekvenser den kommer att få.

– Känns inte den där gamla regeln som dansförbudet? Låt folket dansa och dricka, säger Lotus Saxe som tillsammans med sitt sällskap diskuterar romarriket över en öl på en av Stockholms uteserveringar.

Hennes vän Daniel Shamany påpekar dock att mat faktiskt dämpar berusningseffekten, något som Max Ragner bemöter med ett historiskt perspektiv:

– Men det där argumentet kommer ju typ från 1920-talet när folk satt på ölcaféer och verkligen söp hela dagarna. Då blev folk så packade att dom ställde fram en kokt potatis för att dom inte skulle bli så packade.

Peder Andersson, som själv arbetar i restaurangbranschen, välkomnar den nya ordningen. Han ser det som en lättnad för en redan hårt pressad bransch.

– Det är jättebra. Det är kämpigt nog som det är i krogbranschen. Att man gör något för att hjälpa krogarna är toppen, särskilt nu under sommarhalvåret när folk vill vara ute. Det är svindyrt att ha restaurangverksamhet, säger han och tillägger att förändringen kan göra det enklare att öppna verksamhet i mindre lokaler utan plats för fullt utrustat kök.

Sofia Mälsjö och Tilda Henriksson, som DN träffar på en uteservering, är mer avvaktande. De menar att det är svårt att förutse alla konsekvenser av lagändringen.

– Det finns nog både för- och nackdelar, säger Tilda Henriksson.

Sofia Mälsjö ser en praktisk aspekt med dagens system: – Om det finns mat på stället så är det lättare att äta något om man håller på att bli berusad, jämfört med att man måste gå iväg och köpa något. Jag tycker det fungerar bra som det gör i dag.

På puben Big Ben på Södermalm är krögaren Mario positiv till förändringen. Han ifrågasätter själva grundprincipen om att alkoholservering måste kombineras med matservering.

– Varför måste man äta på krogen? Man kan väl ta en korv på korvmojen om man blir hungrig, säger han, men tillägger att krögarna nu måste vara extra uppmärksamma: – Krögarna måste nog ha bättre koll på besökarna så att dom inte blir för berusade.

Lagändringen kan ses som en del i en modernisering av Sveriges alkoholpolitik som under senare år gradvis har liberaliserats. Systemet med matkrav har historiska rötter i motbokens tid, då matservering sågs som ett sätt att dämpa alkoholkonsumtionen.

Reformens förespråkare menar att förändringen kommer att gynna företagande inom restaurangnäringen och skapa möjlighet för nya typer av verksamheter, exempelvis renodlade vinbarer eller mindre pubar som saknar möjlighet att driva fullskaliga kök. Kritikerna varnar å andra sidan för att den kan leda till ökad alkoholkonsumtion och fler rena ”supställen”.

Branschorganisationer har välkomnat beslutet och menar att det gör svenska regler mer jämförbara med de som gäller i andra europeiska länder. Avskaffandet av matkravet betraktas som en av de största förändringarna i den svenska alkohollagstiftningen på senare år.