Låg IQ kan ge ökad risk för alkoholberoende

I den senaste medicinska forskningen framträder ett samband mellan kognitiva förmågor och risken för alkoholberoende. En ny studie visar att personer med genetiska anlag som påverkar prestationsförmågan på begåvningstest löper större risk att utveckla alkoholproblem senare i livet.

Professor Markus Heilig, en framstående forskare inom psykiatri, sammanfattar resultaten tydligt: ”Ju lägre IQ på mönstringen desto högre risk för alkoholberoende.”

Studien bygger på omfattande datainsamling där forskarna analyserat sambandet mellan kognitiva testresultat och senare utveckling av alkoholrelaterade problem. Resultaten pekar på ett tydligt mönster där genetiska faktorer som påverkar kognitiva förmågor också kan spela roll för sårbarheten för beroendeproblematik.

Detta fynd tillför ett viktigt perspektiv till den pågående debatten om alkoholberoendets orsaker. Traditionellt har fokus ofta legat på miljöfaktorer, sociala omständigheter och psykologiska aspekter, men den nya forskningen lyfter fram biologiska faktorers betydelse.

Svenska alkoholvanor har under flera decennier genomgått förändringar, med en gradvis liberalisering av alkoholpolitiken sedan EU-inträdet. Samtidigt har vården sett utmaningar med att tidigt identifiera riskgrupper för beroendeproblematik.

Enligt Folkhälsomyndigheten konsumerar cirka 14 procent av den vuxna befolkningen alkohol på en risknivå. Den samhällsekonomiska kostnaden för alkoholrelaterade problem uppskattas till över 100 miljarder kronor årligen, inräknat sjukvårdskostnader, produktionsbortfall och sociala insatser.

Markus Heilig, som är professor vid Linköpings universitet och en av landets ledande experter inom beroendeforskning, har länge studerat sambandet mellan genetik och beroende. Hans forskargrupp har tidigare publicerat banbrytande arbeten om hur genetiska faktorer påverkar hjärnans belöningssystem.

”Detta är ytterligare ett steg mot att förstå den komplexa väv av faktorer som gör vissa människor mer sårbara för beroende än andra,” förklarar en forskare vid Karolinska Institutet som är insatt i studien men inte själv deltagit i den.

Den aktuella studien har analyserat data från mönstringsregister och jämfört med senare vårdkontakter för alkoholrelaterade diagnoser. Materialet sträcker sig över flera decennier, vilket ger forskarna en unik möjlighet att följa sambanden över tid.

Resultaten väcker flera viktiga frågor om hur vården bör utformas för att bättre fånga upp personer i riskzonen. Socialstyrelsen har under senare år betonat vikten av tidiga insatser vid beroendeproblematik, men identifiering av riskgrupper har varit utmanande.

Enligt Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) finns stora regionala skillnader i hur beroendevården är utformad, något som kan påverka möjligheten för tidig upptäckt och intervention.

Det är viktigt att notera att studien inte pekar på ett direkt orsakssamband där lägre kognitiv förmåga i sig orsakar alkoholberoende. Snarare handlar det om att vissa genetiska faktorer kan påverka både kognitiva förmågor och risken för beroendeutveckling.

Forskare betonar att resultaten inte bör användas för att stigmatisera personer med lägre resultat på begåvningstest. Istället kan kunskapen användas för att utveckla mer individanpassade preventiva insatser.

Svenska Läkaresällskapet har länge förespråkat en evidensbaserad alkoholpolitik och ser forskning som denna som viktig för att bättre förstå riskfaktorer och skyddsfaktorer kring beroendeutveckling.

Nästa steg i forskningen blir att undersöka hur dessa genetiska faktorer samspelar med miljöfaktorer och om tidig intervention kan minska risken för beroendeutveckling hos personer med identifierad genetisk sårbarhet.

Fynden kan på sikt påverka både preventivt arbete och behandlingsstrategier inom beroendevården, ett område där Sverige historiskt legat i framkant internationellt men där utmaningarna fortsätter att växa i takt med förändrade konsumtionsmönster.