Liberalernas interna turbulens har lett till förändringar i partiets ekonomisk-politiska ledarskap. Cecilia Rönn, som tidigare ansvarade för ekonomipolitiken, har meddelat att hon lämnar riksdagen i höst. I hennes ställe har arbetsmarknadsminister Johan Britz tagit över ansvaret för att föra partiets talan i ekonomiska frågor.

Enligt Britz har regeringen gjort betydande framsteg för ekonomin under den pågående mandatperioden, särskilt inom skattepolitiken. Skatterna har sänkts med mångmiljardbelopp, och ministern framhåller särskilt skattesänkningarna för höginkomsttagare som en framgång. Hans resonemang är att de som utbildat sig och anstränger sig extra inte ska drabbas av alltför hög marginalskatt.

Satsningar på utbildning och att det ska löna sig att utbilda sig har länge varit en kärnfråga för Liberalerna. Britz är tydlig med att partiet ska fortsätta på denna väg under kommande mandatperiod, förutsatt att L blir kvar i riksdagen och hamnar i regeringsställning. Att fortsatt gynna ISK-sparande är en annan prioriterad fråga för partiet.

Skattesänkningar som strategi

Britz förklarar att Liberalerna kommer att fortsätta prioritera att hålla nere marginalskatterna för att uppmuntra strävsamhet. Men när samhället samtidigt står inför stora framtida utmaningar uppstår frågan om finansiering. Försvarsutbyggnaden, utbyggd äldrevård och eventuella kärnkraftssatsningar kommer att kräva betydande resurser.

På frågan om hur detta ska betalas om staten får in färre skattekronor, svarar Britz att fortsatta skattesänkningar faktiskt kommer att leda till högre skatteintäkter. Hans teori är att fler människor blir strävsamma, vilket leder till högre tillväxt och därmed högre skatteintäkter. Som exempel lyfter han avskaffandet av värnskatten för fem till sex år sedan, som enligt honom visat sig vara självfinansierande och till och med en plusaffär för staten.

Dock är sambanden inte lika självklara enligt oberoende experter. Statliga Konjunkturinstitutet konstaterade i ett remissvar från 2024 att det finns stora osäkerheter om fler jobbskatteavdrag ger tillräckligt med skatteintäkter för att förslaget ska finansiera sig själv.

Stigande arbetslöshet en utmaning

Som arbetsmarknadsminister har Britz fått hantera den stigande arbetslösheten i Sverige. Oppositionen påpekar ofta att det finns ungefär 100 000 fler arbetslösa i dag jämfört med när regeringen tillträdde. Arbetslösheten innebär stora kostnader för staten, inte minst genom förlorade skatteintäkter.

Britz förklarar den höga arbetslösheten med en strukturell arbetslöshet bland utrikes födda som bitit sig fast, kombinerat med en utdragen lågkonjunktur som även drabbat andra grupper. Regeringen försöker motarbeta detta genom ekonomisk politik som ger människor mer pengar i plånboken så att de vågar konsumera.

Trots omfattande skattesänkningar har det ännu inte skett någon markant nedgång av arbetslösheten. Antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen har minskat något de senaste månaderna, men enligt SCB:s arbetskraftsundersökning ligger arbetslösheten kvar på höga 8,7 procent.

Utbildning som lösning

Regeringen har de senaste åren dragit ned på arbetsmarknadspolitiska åtgärder, och Arbetsförmedlingen har inte ens lyckats använda hela sitt anslag. Trots detta anser Britz att mer utbildning är den bästa vägen för att fler ska komma ut i jobb. Han förespråkar särskilt korta utbildningar som kombinerar språk och yrkeskunskaper, men erkänner att det inte finns någon snabb lösning för situationen på den svenska arbetsmarknaden.

Britz medger att han inte är nöjd med att Arbetsförmedlingen lämnar tillbaka pengar. Han vill att alla medel ska gå till insatser som får fler i arbete. Samtidigt betonar han behovet av att ställa högre krav på individer att ta de utbildningar som samhället erbjuder.

Enligt arbetsmarknadsministern tittar regeringen nu på olika möjligheter att sätta press på de arbetslösa att gå en utbildning. Han nämner olika typer av sanktionsmöjligheter för att öka drivkrafterna. Budskapet är tydligt: den som är långvarigt arbetslös ska gå en utbildning som leder till jobb.

Framtida prioriteringar

I en kort frågestund avslöjar Britz mer om sina ståndpunkter. Angående den tillfälliga matmomssänkningen säger han att den är just tillfällig, och att beslutet om eventuell förlängning beror på hur omvärlden utvecklar sig.

När det gäller Donald Trumps presidentskap konstaterar han att USA är mycket viktigt för Sverige, och att det tullkaos som Trump orsakat inte varit gynnsamt för landet. Regeringen försöker möta effekterna av hans politik på bästa sätt.

På frågan om Sverige behöver fler miljardärer svarar Britz jakande. Enligt honom är fler miljardärer ett tecken på framgångsrika entreprenörer, vilket han ser som positivt för landet.