Från skandaler till förnyelse: Lundsberg i kris söker ny väg framåt
Internatskolan Lundsberg i värmländska Storfors har länge förknippats med våldsamma incidenter och negativa nyhetsrubriker. Efter den senaste krisen, där äldre elever misshandlade yngre, har skolans ledning nu beslutat att genomföra omfattande förändringar för att bryta med tidigare mönster.
Peter Morfeldt, som tillträdde som styrelseordförande 2019, berättar att hans första intryck av Lundsberg skiljde sig markant från den bild som förmedlats i media.
”Jag visste bara det som skrivits om skolan tidigare. För mig blev det en väldigt positiv och intressant upplevelse att komma dit och se bland annat internatet i verkligheten,” säger han.
Bakom den anrika fasaden har det dock stormat ordentligt. Den senaste krisen utlöstes när äldre elever trängde sig in på yngre elevers rum i vad som beskrivits som en hämndaktion. Händelsen resulterade i misshandel, en utdragen polisutredning och djupa konflikter mellan elevernas föräldrar.
”Det var en chock, besvikelse och sorg att det här skulle upprepas. En chock för både elever och medarbetare. Vi trodde att vi hade tacklat problemen. Nu blev det tydligt att vi måste gå från ord till handling,” förklarar Morfeldt.
Som direkt konsekvens har vuxennärvaron på elevhemmen utökats och ny personal anställts. Husfadern som arbetade på Björke, elevhemmet där misshandeln ägde rum, har lämnat sin tjänst.
Under den fem dagar långa rättegången mot de inblandade eleverna framträdde en mörk bild av skolans interna kultur. Försvaret argumenterade för att de åtalade eleverna agerade utifrån en etablerad skolkultur, något som ledningen nu tagit på allvar.
”Vi har verkligen undersökt om det skulle finnas någon genomsyrande ond eller svart kultur på skolan. Vi hittar inga belägg för det. Utan det är ju grupper som levt i den här destruktiva kulturen. Problemet är att vi måste få kännedom om det. Och där har vi dilemmat med tystnadskultur,” säger Morfeldt.
På frågan om det existerar en tystnadskultur på Lundsberg svarar han: ”Det har funnits, och det finns, precis som på alla arbetsplatser.”
En central del i problematiken har varit den så kallade poängordningen – en social hierarki där äldre elever haft möjlighet att kontrollera och bestraffa yngre. Detta system ska nu avskaffas helt enligt Morfeldt.
”Självklart ska det inte finnas,” understryker han.
Lundsberg har under många år präglats av hög personalomsättning i ledande positioner. Redan år 2000 rapporterade Svenska Dagbladet om en anmärkningsvärd personalomsättning: ”58 lärare slutat liksom 21 husmödrar, 19 husfädrar, åtta biträdande rektorer, fem kamrerer och fyra rektorer.” När nuvarande rektorn Lars Jonsson tillträdde blev han den femte rektorn på lika många år.
Morfeldt kan inte ge en tydlig förklaring till denna instabilitet. ”Det vågar inte jag svara på, då blir det bara killgissningar. Jag tror att ett dilemma har varit att man har blandat ihop vem som har ansvaret för vad som ska göras.”
Efter liknande kriser, som den uppmärksammade ”strykjärnsskandalen” där en 14-årig elev brändes med strykjärn, har skolan tidigare utlovat modernisering och förändring. Kritiska röster ifrågasätter om de nuvarande åtgärderna kommer att leda till verklig förändring eller om det är tomma löften.
”Vi har ju gjort jättefina visioner och värdegrunder som vi styrs av. Men vi måste få gå från ord till handling och göra insatser så att skolan utvecklas. Vi vill ha en modern skola där eleverna är schysta och har nära till lärarna,” säger Morfeldt.
När frågan ställs om vad som blir kvar av Lundsbergs identitet utan kamratuppfostran och poängsystem, är Morfeldt tydlig: ”Det har ingenting med själen att göra. Det är möjligt att enstaka associerar det till själen. Jag gillar inte begreppet uppfostran, det finns inte med i en modern skola. Det ska handla om att äldre elever är goda förebilder och bryr sig om de yngre. Det måste man hjälpa eleverna att hitta formerna för.”
Utmaningen för Lundsberg blir nu att omsätta dessa ambitioner i praktiken och skapa en skolmiljö som både bevarar internatets traditioner och samtidigt bryter med de destruktiva mönster som återkommande lett till kriser och negativ publicitet.
