Moderaternas övertag på Sverigedemokraterna växer

Efter höstens riksdagsval har opinionsläget börjat röra på sig. Den första mätningen från DN/Ipsos visar att Moderaterna återigen stärker sin position som det ledande partiet på högersidan. Partiet backar inte, utan ökar något jämfört med valresultatet, och ligger nu på 22 procent. Det är den högsta noteringen på sex år. Samtidigt backar Sverigedemokraterna för första gången i ett riksdagsval, och avståndet mellan de två partierna är nu det största sedan 2018.

Moderaternas uppgång förklaras främst av Liberalernas svaga stöd. Enligt opinionsanalytikern Nicklas Källebring vid Ipsos har Liberalerna bara behållit ungefär två tredjedelar av sina väljare från valet, och en stor del av dem har gått till Moderaterna. Det handlar i många fall om stödröstare som nu återvänder till sitt förstahandsval. Liberalerna klarade sig kvar i riksdagen efter en ovanligt öppen vädjan om röster från andra partiers sympatisörer, men partiet ligger nu åter nära fyraprocentsspärren. I den nya mätningen noteras stödet till 4 procent, en nivå som väcker nya frågor om partiets långsiktiga överlevnad.

För Ulf Kristerssons del innebär siffran att partiet nått nivåer som senast uppmättes under Carl Bildts tid som partiledare. Källebring konstaterar att det dock fortfarande är ett stycke kvar till de nivåer partiet hade under Fredrik Reinfeldts tid som ledare. Den positiva trenden för M har hållit i sig även efter valdagen, vilket tyder på att partiet inte bara haft en tillfällig framgång utan att uppgången har en bredare förankring bland väljarna.

Även Sverigedemokraternas utveckling är anmärkningsvärd. Partiet har under lång tid vuxit i nästan varje mätning, men nu har den trenden brutits. Stödet ligger på 17 procent, vilket är i nivå med valresultatet men samtidigt det lägsta i Ipsos mätserie på åtta år. Det innebär att SD tappat sin ställning som största högerparti, en position man erövrade från Moderaterna 2022. Förklaringen till nedgången är inte entydig, men det faktum att Moderaterna vuxit tydligt under samma period antyder att en del väljare rört sig mellan de två partierna.

Vänsterpartiet har under veckorna efter valet hamnat i fokus på ett sätt som inte varit smickrande för partiet. Uppgifter om misstänkt valfusk i bland annat Borlänge och Järva, där Vänsterpartiet varit inblandat, har dominerat delar av debatten. I opinionsmätningen syns dock inga tydliga effekter av detta. Vänsterpartiet ligger kvar på 8 procent, i nivå med valresultatet. Enligt Nicklas Källebring tycks partiet inte ha tagit någon nämnvärd skada av rapporteringen, åtminstone inte i detta tidiga skede.

För socialdemokraterna är läget mer oroväckande ur ett strategiskt perspektiv. Magdalena Andersson har haft svårt att ena det rödgröna lägret i samtalen om en ny regering. I förra veckan meddelade hon att hon avsäger sig sitt sonderingsuppdrag, sedan Vänsterpartiet valt att inte stödja Socialdemokraternas kandidat till talmansposten. Förhandlingarna mellan S, V, Centerpartiet och Miljöpartiet har inte kommit framåt, och något genombrott syns inte i horisonten.

I opinionen ligger Socialdemokraterna på 28 procent, en siffra som ligger nära valresultatet. Det var det sämsta valresultatet för partiet sedan den allmänna rösträtten infördes, och det finns inga tecken på att partiet återhämtat sig efter valdagen. Övriga partier ligger också nära sina valresultat. Centerpartiet står på 7 procent, medan Miljöpartiet och Kristdemokraterna båda hamnar på 6 procent. Styrkeförhållandet mellan de två blocken är således i stort sett oförändrat jämfört med hur väljarna röstade i september.

DN/Ipsos undersökning genomfördes under perioden 15–27 september, vilket innebär att en stor del av intervjuerna gjordes efter att debatten om valfusket i Borlänge och Järva tog fart. Totalt intervjuades 1 694 röstberättigade personer genom en blandning av telefonintervjuer, digitala enkäter och en webbpanel. Andelen osäkra väljare uppgick till 7 procent, vilket är en normal nivå för den här typen av mätningar. Eftersom urvalet delvis bygger på kvoturval går det inte att beräkna traditionella felmarginaler, vilket innebär att skillnader mellan partier bör tolkas med viss försiktighet. Även om osäkerheten är något större när flera partiers siffror slås samman ger mätningen ändå en tydlig bild av det aktuella opinionsläget några veckor efter valet.