Svettdropparna rinner nerför pannan på David Appel medan han packar sin ryggsäck. Käken är spänd, ansiktsdragen orörliga. Stressen är välbekant, precis som ångesten, den sociala fobin och tvångstankarna som har följt honom sedan barndomen.

”Mina tidigaste minnen som barn är att jag dubbel- och trippelkollar saker”, berättar han.

Perioder har det varit så allvarligt att han knappt kunnat ta sig ut ur lägenheten. Men i dag händer något annorlunda. På Lunds Fontänhus, en förening för människor med psykisk sjukdom och ohälsa, förbereder enheten ”Grön hälsa för unga” dagens aktivitet. Snart kommer Davids ansiktsdrag att mjukna och blicken pigga till. Han är på väg ut i naturen.

Omfattande forskning stödjer naturens effekt

Att naturen har en positiv inverkan på den psykiska hälsan är i dag väl dokumenterat genom omfattande forskning. Personer som regelbundet vistas i naturen har bättre mental hälsa än de som inte gör det, enligt en ny rapport från Folkhälsomyndigheten.

Matilda van den Bosch, läkare, doktor i landskapsplanering och forskare vid Institutet för global hälsa i Barcelona, beskriver resultaten från aktuella studier som kombinerar hälsodata med satellitbilder av människors boendemiljö. Sambanden är tydliga.

”Ljus, luft och rörelse. Sociala kontakter och stressreducering. Naturen bidrar med en cocktail av läkande funktioner utan farliga biverkningar”, förklarar hon.

Trots den starka kunskapsbasen används inte grönska och friluftsliv inom svensk sjukvård i den utsträckning som vore möjligt.

Dramatisk förändring i naturmiljö

I Rövarekulans naturreservat, tre mil utanför Lund, kliver David Appel ur minibussen och lyfter blicken mot de ljusgröna trädkronorna. Stigen doftar uppvärmd jord och leder brant uppåt.

Förra sommaren ökade han dramatiskt sin fysiska aktivitet från 30 000 steg i månaden till 150 000 steg. Resultatet blev påtagligt: hälsporre visserligen, men också återkommen matlust, bättre sömn, mer energi och lättare att reglera sina känslor.

”Även den sociala ångesten lindras när jag kan utsätta mig själv för sociala möten i ett sammanhang som inte är trångt och instängt”, säger David Appel.

Som tonåring diagnostiserades han med OCD och depression efter en utredning som visade att fem timmar av hans dygn gick åt till tvångstankar och tvångshandlingar. Sedan dess har livet pendlat mellan ljusgrått och mörker. Han har försökt med alla rehabiliteringsmöjligheter som vården erbjudit, men hans mående fastnade på en stabilt dålig nivå som förvärrades av jobbiga händelser som en avslutad relation, trafikolycka och dödsfall i familjen.

Vändningen kom för två år sedan med Fontänhusets gröna rehabilitering för unga vuxna. Först deltog han på en utflykt i veckan. Nu arbetstränar han genom att vara med och arrangera flera aktiviteter varje vecka.

Ojämn tillgång över hela landet

Enligt en färsk enkätundersökning från Friluftsfrämjandet används naturen inom sjukvården i flera regioner, men det ser mycket olika ut i landet. Endast åtta av 21 regioner erbjuder naturunderstödda insatser för psykisk hälsa och suicidprevention. I bara fem regioner går det att få friluftsaktiviteter utskrivet på recept.

En anledning till att vård och rehabilitering i naturen inte har slagit igenom i större utsträckning är bristen på kontrollerade randomiserade studier, förklarar Matilda van den Bosch. Samtidigt påpekar hon att medicinens höga krav på vetenskap kan vara svåra att nå upp till när det gäller naturupplevelser.

”Det är ju inte som att jämföra piller blå med piller röd. Här kan vi behöva tänka nytt. I dag lider många människor av en komplex blandning av mentala och fysiska tillstånd där naturen kan göra stor nytta”, säger hon.

Anna Maria Pálsdóttir, universitetslektor på institutionen för människa och samhälle på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), har tröttnat på diskussionen om bristande evidens. Enligt henne finns det i dag tillräckligt med resultat och beprövad erfarenhet i både Sverige och utlandet för att naturunderstödda insatser i sjukvården skulle kunna användas betydligt mer.

”Jag möter sjuksköterskor och andra yrkesverksamma i vården som tar med sina patienter ut, som har börjat ställa samma fråga tillbaka: Var är evidensen för att inomhusrehabilitering är så bra?”, säger hon.

Politiska initiativ saknas

Ny forskning från SLU bekräftar tidigare resultat som visar att terapi och rehabilitering utomhus gör behandlingen mer effektiv. I februari skrev Folkhälsomyndigheten och Sveriges kommuner och regioner (SKR) under en avsiktsförklaring som säger att kommuner och regioner ska arbeta för mer hälsofrämjande fysisk aktivitet, bland annat inom sjukvården.

”Det som saknas är politiska initiativ och förändring på en strukturell nivå”, konstaterar Anna Maria Pálsdóttir.

Just nu pågår ett EU-projekt som syftar till att kartlägga naturbaserade metoder och göra dem tillgängliga för fler.

Växande grupp unga med psykisk ohälsa

På Lunds Fontänhus syns samma trend som i hela landet: Yngre med psykiska problem är en växande grupp. På 20 år har andelen barn och unga som får diagnosen depression eller ångestsyndrom tredubblats, enligt Socialstyrelsen. Gemensamt för många är att de har fastnat hemma.

Bland deltagarna finns en man i 30-årsåldern med en master i fysik som ”kraschade ut” i mötet med arbetslivet och nu bor hos sina föräldrar, helt utan inkomst. En sjukskriven student berättar att han varken har bil eller körkort. Dålig ekonomi blir ytterligare ett hinder för att ta sig ut i naturen.

”Med buss kan jag ta mig fem kilometer för 120 kronor och det har jag inte råd med”, säger han.

Men nu går han i en salsliknande bokskog och andas lite djupare än vanligt. Enligt Fontänhusets egna siffror tog sig hälften av deltagarna förra året vidare till jobb, studier eller arbetsträning.

Hopp om framtiden

David Appel minns tydligt när han kände trycket lätta i bröstet. Det var förra hösten när han satt på en höjd i naturreservatet Billebjer i Skåne. Med en kåsa i handen blickade han ut över gulnande fält och kände doften av kaffe och grönska.

”Den där ångesten. Jag var så överraskad av att den kunde minska. Men det var något som hände där. Plötsligt kunde jag föreställa mig framtiden, känna livsglädje och lite hopp”, berättar han.

Handledaren Therese Wallin vittnar om att David är en annan människa i dag än för två år sedan. Ångesten finns kvar, men i hanterbar styrka. Nu vågar han drömma om ett riktigt jobb eller att återuppta universitetsstudierna.

Enligt en undersökning från Novus och Friluftsfrämjandet upplever 94 procent av svenskarna att vistelse i naturen har en positiv effekt på hälsan. Utmaningen ligger nu i att göra dessa insatser tillgängliga för alla som behöver dem.