Nya rapporter om ökad antisemitism: Vänsterväljare långt från värst

Flera färska undersökningar visar att antisemitismen i Sverige är på uppgång, samtidigt som nya forskningsresultat nyanserar bilden av var attityderna är som starkast. Medan Vänsterpartiet nyligen tvingats rensa ut ett stort antal fritidspolitiker på grund av antisemitiska yttranden, visar forskningen att partiets väljargrupp faktiskt ligger i botten när det gäller antisemitiska åsikter. Högst upp på skalan återfinns i stället väljare till Sverigedemokraterna och Moderaterna.

Att antisemitismen ökar i Sverige är något som flera nya studier nu bekräftar. Fenomenet har uppmärksammats alltmer under senare år, och situationen har förvärrats ytterligare efter konflikten mellan Israel och Hamas som eskalerade hösten 2023. Samtidigt som det politiska samtalet om antisemitism ofta fokuserat på vissa partier och miljöer, ger den senaste forskningen en mer komplex bild av var de mest utbredda negativa attityderna mot judar faktiskt finns.

Vänsterpartiet har under den senaste tiden hamnat i blåsväder efter att ha tvingats vidta åtgärder mot ett betydande antal fritidspolitiker som uttryckt antisemitiska åsikter. Partiet har aktivt arbetat med att rensa ut personer som spridit antisemitiska budskap, vilket väckt debatt om partiets hantering av dessa frågor och om det finns strukturella problem inom organisationen.

Men trots dessa uppmärksammade fall pekar forskningsdata i en annan riktning när det gäller partiets väljargrupp. Enligt de undersökningar som nu presenterats uppvisar väljare som sympatiserar med Vänsterpartiet de lägsta värdena på olika index som mäter antisemitiska attityder. Detta skapar en intressant kontrast mellan den interna problematik som Vänsterpartiet kämpat med bland sina förtroendevalda och den bredare väljarbasen.

I stället är det bland Sverigedemokraternas och Moderaternas väljare som de högsta nivåerna av antisemitiska attityder återfinns, enligt forskningen. Detta mönster utmanar delar av den gängse bilden i den offentliga debatten, där antisemitism ofta associeras främst med vänsterpolitik eller med specifika invandrargrupper.

Sverigedemokraterna har länge kämpat med att hantera extrema åsikter inom partiet och dess väljargrupp, något som partiet själv ofta hänvisat till dess historia och de utmaningar som följer av att ha vuxit fram ur en nationalistisk rörelse. Att antisemitiska attityder verkar vara förhållandevis utbredda bland partiets väljare kan därför ses som en kvardröjande effekt av denna bakgrund, även om partiet officiellt tagit avstånd från antisemitism.

När det gäller Moderaterna är resultaten kanske mer överraskande för många. Som ett etablerat borgerligt parti med starka band till näringslivet och en traditionell centerposition i svensk politik, kan höga värden av antisemitism bland väljarna tyckas vara oväntat. Det kan dock finnas flera förklaringar, inklusive att vissa konservativa och nationalistiska strömningar inom högern historiskt sett burit på antisemitiska föreställningar.

Forskningen visar också på behovet av att nyansera diskussionen om antisemitism i Sverige. Fenomenet är inte begränsat till någon enskild politisk ideologi eller väljargrupp, men manifesterar sig på olika sätt och i olika grad beroende på sammanhang. Det är viktigt att skilja mellan organisationernas och enskilda politikers agerande och de bredare attitydmönster som finns bland deras respektive väljarbaser.

Den ökade antisemitismen i Sverige är samtidigt en del av en större europeisk trend. I flera länder har judar upplevt en försämrad säkerhetssituation, och antalet hatbrott med antisemitisk karaktär har ökat markant. Detta har lett till att många judiska familjer överväger att flytta eller att lämna Europa helt och hållet.

I Sverige har situationen förvärrats av att antisemitiska budskap sprids både i fysiska miljöer och på sociala medier. Hatpropagandan har dessutom blivit mer gränslös genom digitala plattformar, vilket gör det svårare att motverka och lagföra. Det krävs därför både politiska åtgärder och ett bredare samhälleligt engagemang för att vända utvecklingen.

Att forskningsresultaten visar en mer komplex bild än vad som ibland framkommer i den politiska debatten understryker vikten av att basera insatser mot antisemitism på faktiska kunskapsunderlag snarare än på stereotyper eller politiska antaganden. Endast genom att förstå var och hur antisemitismen verkligen tar sig uttryck kan effektiva motåtgärder utvecklas.