Varnar föräldrar: Unga berusar sig på handsprit

Under de senaste veckorna har fältarbetare i Umeå uppmärksammat en oroande företeelse: ungdomar som dricker handsprit för att bli berusade. Ida Assarsson Bystedt, som arbetar i fältgruppen i Umeå kommun, berättar att de sett flera oroväckande tecken, bland annat tomma handspritflaskor på fester, samtal från oroliga föräldrar till barn så unga som tolv till tretton år, och uppsnappade samtal mellan ungdomar.

– När vi tar hand om ungdomar som druckit för mycket och skickar dem till sjukhus vet vi inte alltid vad de har druckit, men vi hör och ser indikationerna på att handsprit förekommer, säger hon.

I ett inlägg på Facebook har fältgruppen nu gått ut med en vädjan till föräldrar och andra vuxna att prata med tonåringar om riskerna och hjälpas åt att sätta tydliga gränser. Bakgrunden är att handsprit blivit ett allt vanligare inslag i ungas jakt på en billig och lättillgänglig berusning, inte minst i miljöer där alkohol annars kan vara svår att få tag på.

Enligt Erik Lindeman, läkare vid Giftinformationscentralen, är det dock ett livsfarligt beteende. Handsprit innehåller vanligtvis omkring 70 procent etanol, vilket ger en mycket hög alkoholhalt. Vissa sorter innehåller i stället isopropanol, en alkohol som gör användaren ännu mer påverkad.

– Faran är framför allt att man dricker en väldigt stark sprit. Det är fullständigt livsfarligt – du blir akut alkoholförgiftad och kan mycket väl kräkas, dra ned det i lungorna och hittas död, säger Erik Lindeman.

Att andas in kräkningar är en av de vanligaste dödsorsakerna vid akut alkoholförgiftning. Utöver den höga etanolhalten riskerar användaren att få i sig andra tillsatsämnen som inte är avsedda att förtäras och som kan orsaka allvarliga skador på bland annat lever och njurar.

Fenomenet är inte begränsat till Umeå. Giftinformationscentralen får årligen in omkring femtio samtal som rör just unga och handsprit. Enligt Erik Lindeman har siffran legat relativt konstant de senaste åren – någon ökning syns alltså inte i den statistiken. Det hindrar inte att varje enskilt fall är allvarligt och att mörkertalet kan vara stort, inte minst med tanke på att många unga själva inte alltid vet vad de fått i sig när de söker vård.

Att handspriten blivit ett återkommande samtalsämne bland unga kan delvis förklaras av att produkten blivit betydligt mer lättillgänglig i samhället efter pandemin. Den finns i varje skola, på varje ungdomsgård och på krogen. För många ungdomar är flaskorna en naturlig del av vardagen – och därmed också något som kan uppfattas som enkelt att få tag på utan att väcka misstankar. Samtidigt innehåller handsprit en alkoholstyrka som vida överstiger det mesta som säljs på Systembolaget, och redan små mängder kan ge kraftig berusning.

Det är inte bara själva förtärandet som oroar utan också att det sällan sker på kontrollerade former. Att dricka handsprit outspätt ger ett snabbt alkoholpåslag och risken ökar för att man förlorar kontrollen över situationen långt innan man själv inser det. För en förälder kan det därför vara avgörande att känna till vad barnen faktiskt stoppar i sig på festen. Att prata om ämnet är viktigt, men också att våga ställa frågor och vara tydlig med vad som gäller.

För fältgrupperna handlar det ytterst om att bygga förtroende och finnas på plats när unga mår dåligt. Att diskutera droger och alkohol är inget som sker vid ett enstaka tillfälle, utan en pågående dialog i skolan, i föreningslivet och hemma. Genom att sprida kunskap och uppmuntra till nyktra och säkra fester hoppas man kunna förebygga att fler ungdomar riskerar sitt liv på det här sättet.

I sista hand är det en fråga om att få ungdomar att förstå allvaret – innan det är för sent.