Nya satelliter kan styra svenska robotattacker

Sverige stärker sin rymdförmåga med nya satellitavtal för militär användning

Försvarets materielverk har ingått ett strategiskt avtal med amerikanska Planet Labs och finska ICEYE som kommer att ge Sverige betydligt förbättrad kapacitet för rymdövervakning. De första satelliterna planeras att skjutas upp redan under innevarande år, och när projektet är fullt utbyggt kommer ett tiotal satelliter att övervaka jorden och förse Försvarsmakten – och i förlängningen Nato – med vital underrättelseinformation.

”Det här är viktigt för vår förmåga att kunna använda kryssningsrobotar fullt ut,” förklarar försvarsminister Pål Jonson (M) i en intervju med Dagens Nyheter.

Satsningen knyter an till Försvarsmaktens beslut från förra året att förvärva den avancerade kryssningsroboten Taurus till Jas Gripen-planen. Taurus är en långräckviddig attackrobot som kan nå mål på ett avstånd av över 500 kilometer. Den är särskilt utformad för att slå mot strategiskt viktiga mål som ledningsplatser, radarstationer och annan kritisk infrastruktur djupt inne på fientligt territorium. Enligt försvarsministern kommer de nya satelliterna att spela en avgörande roll genom att kunna leverera exakt måldata till vapensystem som Taurus.

Tidplanen för Sveriges rymdkapacitet har påskyndats avsevärt. Tidigare var målsättningen att ha egna operativa satelliter först år 2030, men nu meddelar Försvarsmaktens rymdchef Anders Sundeman att detta kommer att bli verklighet redan 2027. Det är viktigt att notera skillnaden mellan de testsatelliter som tidigare skjutits upp och de kommande operativa satelliterna, som kommer att vara fullt integrerade i Försvarsmaktens verksamhet.

”Vår närvaro i rymden är i en expansionsfas med hög utvecklingstakt och tack vare detta tillskott kan vi se och verka på längre avstånd och få en ännu bättre lägesbild av hur Ryssland och andra aktörer agerar,” säger Sundeman.

I Natosammanhang finns en utbredd förväntan om att Ryssland kommer att omgruppera och förstärka sina militära positioner längs gränserna mot bland annat Finland och de baltiska staterna när konflikten i Ukraina avslutats. I detta sammanhang blir satelliterna ett oumbärligt verktyg för att kontinuerligt kunna övervaka militära förflyttningar och styrkeuppbyggnad.

”För att kunna följa hur stridskrafterna utvecklas i vårt närområde,” förklarar Pål Jonson angående satelliters strategiska betydelse i det nya säkerhetspolitiska läget.

Samtidigt som militära satelliter blir allt viktigare i modern krigsföring pågår också en oroande utveckling av antisatellitvapen. Ryssland har nyligen hävdat att de besitter luftvärnssystem som kan slå ut satelliter i låg omloppsbana, vilket skulle inkludera system som Elon Musks Starlink – en konstellation som har visat sig vara ytterst värdefull för Ukraina under den pågående konflikten.

År 2021 genomförde Ryssland ett kontroversiellt test där de sköt sönder en av sina egna uttjänta spaningssatelliter. Denna händelse väckte internationell kritik eftersom den bidrog till det växande problemet med rymdskrot, vilket utgör ett hot mot all satellitverksamhet.

”Rymddomänen är mer utmanad, och Ryssland har gjort ett antal oansvariga saker där,” kommenterar försvarsminister Jonson.

Satsningen på satelliter måste ses i ett bredare sammanhang av Sveriges pågående integration i Nato och den generella upprustningen av landets försvarsförmåga. I en tid då rymdbaserade system blir allt mer avgörande för militära operationer utgör detta avtal ett viktigt steg för att säkerställa Sveriges position som en trovärdig säkerhetspartner med moderna kapaciteter.

Med denna nya förmåga kommer Sverige inte bara att kunna stärka sin egen försvarsförmåga utan också bidra substantiellt till Natos gemensamma underrättelsearbete, vilket ytterligare cementerar landets position i alliansen.