Oracle dubblar priserna efter Millenniumhaveriet

Snart har två år gått sedan Västra Götalandsregionens misslyckade försök att införa techjätten Oracles journalsystem Millennium. Men kostnaderna för haveriet fortsätter att ticka uppåt. I slutet av augusti sade regionen upp sitt mångmiljardkontrakt med Oracle och gick med på att betala en uppsägningsavgift på 657 miljoner kronor. Därmed kan arbetet med att upphandla nya it-system för vården börja på allvar.

Processen väntas ta tio år och kosta uppemot 11 miljarder kronor, utöver de 3,8 miljarder kronor som regionen redan lagt på Millennium. Under tiden är Västra Götalandsregionen fortsatt beroende av sina tidigare vårdsystem. Tre av dem ägs av just Oracle: journalsystemet Melior, som används på regionens sjukhus, Obstetrix inom mödra- och förlossningsvården samt samverkansplattformen Samsa, som koordinerar regional och kommunal vård.

De tre systemen har en komplicerad historia. De utvecklades under 1990-talet av Siemens Health på uppdrag av svenska regioner. 2015 köptes verksamheten av den amerikanska vårdjätten Cerner, som samtidigt förberedde sig för att gå in i Västra Götalandsregionens upphandling med Millennium. Cerner köptes i sin tur upp av Oracle 2022, mitt under implementeringen av Millennium i Västra Götalandsregionen och Region Skåne.

Som ett led i uppgörelsen med Oracle har regionen förlängt avtalen för Melior och Obstetrix med åtta år. För Samsa gäller fyra år med möjlighet till förlängning. Det har skett utan en ny offentlig upphandling, vilket väcker juridiska frågor. Sofia Lundberg, professor i nationalekonomi vid Umeå universitet, säger att grundregeln är att en ny upphandling ska göras när avtalstiden löpt ut. Annars blir det en otillåten direktupphandling. Om tjänsterna är så samhällskritiska att de kan utgöra ett undantag är enligt henne något för Konkurrensverket att bedöma. Konkurrensverkets presstjänst skriver i ett mejl till DN att man i nuläget inte inlett något ärende.

Regionen motiverar förlängningarna med att kontrakten behövdes för att säkerställa stabil drift inom vården. ”Utgångspunkten har hela tiden varit att minimera riskerna för patienter, medarbetare och vårdverksamheten”, skriver Andreas Kron på regionens presstjänst.

Samtidigt innebär de nya avtalen en rejäl kostnadsökning. Regionen har tidigare kommunicerat att kostnaden för de tre systemen skulle öka med 40 miljoner kronor per år. Dagens Nyheter kan nu avslöja att totalkostnaden landar på 75 miljoner kronor om året. Det är en prisökning med drygt 110 procent. Sammantaget kan Oracle räkna med intäkter på ytterligare upp till 600 miljoner kronor.

Enligt Sofia Lundberg är det ett tydligt exempel på vad som händer när en leverantör får en monopolliknande ställning. Regionen är i ett extremt underläge förhandlingsmässigt, säger hon. Leverantören har gjort precis vad man kan förvänta sig utifrån ekonomisk teori: tagit rejält betalt, för att man kan.

Från regionens håll framhålls att kostnadsökningen till stor del beror på att systemen måste uppdateras. Systemen skulle ersättas av Millennium, och eftersom de skulle avvecklas har de inte uppdaterats de senaste åren. ”Därför har det byggts upp en ganska omfattande teknisk skuld som vi nu behöver hantera”, säger Bjarne Christiansson, tidigare ledare för Millenniumarbetet och i dag avdelningschef för hälso- och sjukvårdstjänster på regionen. På frågan om det höga priset även kan bero på Oracles förhandlingsläge svarar han att det blir för hypotetiskt att spekulera.

Oracle har inte kommenterat uppgifterna. Dagens Nyheter har sökt bolaget, vars presstjänst inte svarat på några kontaktförsök sedan december 2024.

Bakgrunden är att Millennium var tänkt att samla alla uppgifter om en patient på ett ställe och ersätta ett trettiotal system i Västra Götalandsregionen. Systemet lanserades i de södra delarna av regionen den 12 november, med Södra Älvsborgs sjukhus som största aktör. Tre dagar senare meddelade regiondirektören att införandet pausades. I februari beslutade regionen att stoppa satsningen, och i april valde även Region Skåne att avbryta sitt nästan identiska system, som där kallas SDV, Skånes Digitala Vårdsystem.

Haveriet har blivit en varningshistoria för svensk offentlig sektor. Det väcker också frågor om hur regioner ska hantera digitaliseringen av vården utan att bli inlåsta i kostsamma avtal med ett fåtal internationella techbolag. Den frågan lär vara aktuell under lång tid framöver.