Peter Alestig: Därför blir Sverige allt regnigare

De senaste dagarnas översvämningar i Sotenäs i Bohuslän har återigen satt fokus på hur Sveriges nederbördsmönster håller på att förändras. Även om skyfallen där inte var av samma dignitet som tidigare års katastrofer väcker de frågan på nytt: vad är det som har hänt med regnen?

De årliga bilderna på översvämmade vägar, vattenfyllda källare och kollapsade banvallar har närmast blivit en svensk tradition. För fem år sedan låg stora delar av Gävle under vatten efter ett av de värsta skyfallen som uppmätts i Sverige. För tre år sedan drog ovädret Hans in över landet; vägar kollapsade, ett SJ-tåg spårade ur på sträckan mellan Iggesund och Hudiksvall och i Åre utlöstes en slamström. Förra året var det Västernorrlands tur, då ett skyfall slog sönder vägar och järnvägar och blottade hur dåligt rustat Sverige är för den snabba förändringen i regnets beteende.

Statistiken från SMHI bekräftar att något är annorlunda. På 50 år har årsnederbörden i Sverige ökat från runt 600 millimeter till omkring 700 millimeter. Förklaringen ligger i värmen: en varmare atmosfär kan hålla mer vatten, ungefär 7 procent mer per grad. När vattnet väl faller gör det allt oftare i form av korta, intensiva skyfall som ställer helt andra krav på infrastrukturen än traditionellt regn.

Paradoxalt nog har Sverige samtidigt fått en ökad risk för torka och vattenbrist. I somras var det tydligt i södra Sverige, med bevattningsförbud och uttorkade marker. De båda trenderna är två sidor av samma mynt. När temperaturen stiger avdunstar mer vatten från sjöar, vattendrag och mark, vilket kan göra landet torrare i perioder. Men den fuktigare luften innebär också att när regnet väl kommer, kan det göra det med betydligt större kraft.

Enligt SMHI:s klimatscenarier är detta bara början. De värsta skyfallen väntas bli 20 till 40 procent värre under seklets andra hälft. Ökningen blir dock inte jämnt fördelad vare sig över landet eller över året. De områden som redan i dag är mest nederbördsrika – västkusten, Norrlandskusten och fjällen – väntas drabbas hårdast. Sotenäs kommun, belägen på västkusten i Västra Götalands län, är således ett av de områden där förändringen märks tydligt.

Utvecklingen följer ett globalt mönster. FN:s klimatpanel IPCC har konstaterat att uppvärmningen gör vattencykeln mer extrem över hela världen: både torka och skyfall blir vanligare och kraftigare. För Sveriges del innebär det ett varmare och fuktigare klimat i genomsnitt, men med större variation mellan lugna och extrema perioder.

Den stora utmaningen är att samhället i många delar fortfarande är byggt för det klimat som rådde för 50 år sedan. Grönytor har tagits bort, vattendrag har vallats in, hårdgjorda ytor har ersatt naturlig mark och bostäder har uppförts på gamla sjöbottnar eller i direkt anslutning till vatten. Dagvattensystemen är dimensionerade för lägre regnintensiteter än dem vi ser i dag.

Kommuner och myndigheter försöker anpassa sig genom åtgärder som översvämningsytor, fler grönområden och uppgraderade VA-nät. Flera granskningar, bland annat av Dagens Nyheter, har dock visat att arbetet är kraftigt eftersatt. De samhällsekonomiska kostnaderna är stora – skyfallet i Gävle 2021 orsakade skador för miljardbelopp, och försäkringsbolagen har varnat för att väderrelaterade skadekostnader ökar snabbt.

För kommunerna handlar det om att prioritera klimatanpassning i en tid av strama budgetar och många konkurrerande behov. Flera utredningar har pekat på att ansvaret är utspritt mellan stat, region och kommun, vilket gör det svårt att få till helhetslösningar. Samtidigt finns exempel på lokala initiativ, som att öppna gamla vattendrag, anlägga regnbäddar och höja källargolv i utsatta områden – åtgärder som gör skillnad, men som hittills bara genomförts på en liten del av de platser som behöver dem.

SMHI har förbättrat sina varningssystem, men myndigheten har också påpekat att varningar inte räcker – skyddet måste finnas på plats innan regnet faller. I Sotenäs handlade det denna gång om översvämmade källare och vägar, men konsekvenserna kunde ha blivit betydligt allvarligare om skyfallet hade hamnat över en större stad.

Fram till dess att anpassningsarbetet är genomfört får Sverige räkna med fler scener som den i Sotenäs – och med största sannolikhet värre. Frågan är inte om nästa skyfall kommer, utan var det träffar och hur väl förberedda vi är när det gör det.