Expert efter intrången hos finska politiker: Mycket pekar mot Ryssland

Flera finländska riksdagsledamöter misstänks ha utsatts för intrång i sina hem under det senaste året. Beskedet lämnades av riksdagens talman Jussi Halla-aho vid en blixtinkallad presskonferens den 1 oktober. Enligt uppgifter till tidningen Iltalehti rör det sig om över 20 ledamöter. Inget ska ha stulits, men i bostäderna har man funnit tända lampor, ospolade toaletter och öppna dörrar – tecken som tyder på att någon har varit där utan att lämna tydliga spår.

Helsingforspolisen har inlett en förundersökning, och även Skyddspolisen Skypo, Finlands motsvarighet till Säpo, uppges vara involverad. Hittills har ingen pekats ut som misstänkt. Statsminister Petteri Orpo sade förra veckan till Yle att en utländsk aktör kan ligga bakom händelserna.

I Finland tas uppgifterna på största allvar. Henri Vanhanen, utrikes- och säkerhetspolitisk expert, konstaterar att riksdagsledamöterna inte är slumpmässiga mål. De fattar beslut om Finlands försvarspolitik, försvarsanslag, Nato-medlemskap, sanktioner mot Ryssland och stödet till Ukraina.

– Det här är ren skrämseltaktik, säger han.

Enligt Iltalehti har de flesta intrången skett i Helsingforsområdet. Tidningen uppger att ledamöterna under torsdagen kallades till ett slutet möte med anledning av händelserna. Inga lås har brutits upp, och det saknas andra synliga tecken på inbrott. Det har fått utredare att tala om sofistikerade operationer snarare än vanlig brottslighet.

Misstankarna riktas i första hand mot Ryssland. Försvarsmaktens underrättelsechef Pekka Turunen säger till den finländska kanalen MTV att motsvarande operationer ingår i Rysslands verktygslåda. Mika Aaltola, EU-parlamentariker och tidigare chef för Utrikespolitiska institutet i Finland, skriver på X att ”spåren leder till Ryssland”.

Även Vanhanen ser Ryssland som en naturlig huvudmisstänkt. Han påpekar att redan KGB under Sovjetunionen genomförde intrång hos västerländska diplomater och journalister bosatta i Ryssland.

– Man vill sända signaler och påverka på det psykologiska planet, säger han.

Samtidigt understryker han att det i nuläget inte går att fastställa att en statlig aktör ligger bakom. Sådana operationer lämnar sällan direkta spår efter sig, och frågan är hur vattentät bevisningen måste vara för att misstankarna ska kunna uttalas högt.

Säkerhetsexperter har under flera år varnat för att Ryssland använder hybridmetoder – cyberattacker, desinformation, sabotage och påverkansoperationer – för att skapa oro i väst. Intrången mot riksdagsledamöterna passar in i den bilden, även om något säkert bevis ännu inte presenterats.

Händelserna har återuppväckt debatten om riksdagsledamöternas privata säkerhet. En ledamot som drabbades i somras säger till Yle att hen känner sig orolig.

– Det är klart att det gör mig fundersam eftersom jag i regel är där ensam.

Vanhanen menar att säkerheten i ledamöternas hem har varit för dålig.

– Ja, det gör jag. Oavsett om Ryssland är skyldigt eller inte så har vi sett vad de är kapabla till. De ägnar sig åt sabotage och är redo att utföra operationer i den gråa zonen i både Nato- och EU-länder, säger han.

Ett intrång i hemmet är psykologiskt tungt för den som drabbas, oavsett politisk ställning. Syftet med sådana här operationer är ofta att skapa otrygghet och få människor att tvivla på att deras närstående är säkra.

– Det här kan vara ett försök att påverka ledamöterna genom rädsla för att få dem att fatta andra beslut i frågor som exempelvis rör Ukraina, säger Vanhanen.

Riksdagens talman Jussi Halla-aho har uppgett att det inte finns någon gemensam nämnare bland de drabbade ledamöterna. Det försvårar utredningen, menar experter.

Finland befinner sig i en skärpt säkerhetspolitisk situation sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Landet gick med i Nato i april 2023 och delar en drygt 1 300 kilometer lång gräns med Ryssland. Under det senaste året har finska myndigheter varnat för en rad hybridhot, däribland kränkningar av luftrummet, GPS-störningar och misstänkt sabotage mot infrastruktur. Intrången mot riksdagsledamöterna ses nu som ytterligare ett exempel på hur främmande makt kan använda gråzonsoperationer för att skapa oro och påverka beslutsfattare i väst.

Utredningen väntas bli långdragen, och säkerhetsexperter räknar med att det kan bli svårt att med säkerhet fastställa vem som ligger bakom. Men frågan om ledamöternas säkerhet har med all tydlighet hamnat högt på dagordningen.