Polisens kameror får ansiktsigenkänning i realtid

När polisen tidigare utredde en dödsskjutning var det första steget ofta att knacka dörr i området och samla in vittnesuppgifter. Den arbetsmetoden har på kort tid förändrats i grunden. I dag sitter myndighetens övervakningskameror så tätt, inte minst i storstäderna, att det ofta finns en bild av den misstänkta skytten inom några minuter efter larmet.

Polisens kameraanvändning har ökat lavinartat under de senaste åren. Det handlar om allt från fast monterade kameror och tillfälliga enheter som placeras utanför en gängkriminells bostad till drönare. I Malmö finns kameraförsedda drönare utplacerade på hustak runt om i staden, redo att skickas upp från polisens kamerabevakningscentral för att dokumentera en brottsplats.

Nu läggs ytterligare ett lager till. En ny lag ger polisen rätt att använda AI-baserad ansiktsigenkänning i realtid för att hitta en person. Polisen menar att tekniken snabbt kan leda till gripanden av misstänkta brottslingar, medan kritiker varnar för att den riskerar att inkräkta på oskyldigas integritet.

Tekniken håller på att införas i polisregion Öst, som omfattar Södermanland, Östergötland och Jönköpings län. Därefter står region Syd, där Malmö ingår, på tur. Förberedelserna pågår och i höst eller vinter väntas ansiktsigenkänning bli verklighet i Malmö, en stad som under flera år har präglats av gängvåld och skjutningar.

Jimmy Lindin, chef för polisens kamerabevakning och analys i region Syd, beskriver ett tänkbart scenario där en misstänkt mördare har fångats på en poliskamera.

– Om vi då inte kan hitta den personen på andra sätt kan vi efter ett beslut lägga in bilden i våra system och inom en geografisk radie få en detektion om personen rör sig förbi de kamerorna, säger han.

Enligt Lindin täcks i princip hela Malmö av polisens kameror i dag. Han menar att det skulle vara omöjligt att ta sig från centrala Malmö till Öresundsbrons fäste, där bron förbinder Sverige med Danmark, utan att någon gång längs vägen fångas av en poliskamera.

Rent tekniskt kan ansiktsigenkänningen användas på allt som kamerorna filmar, men en del kameror sitter för högt för att ett ansikte ska kunna identifieras. Det är en av de frågor som ännu är olösta eftersom införandet fortfarande är i sin linda.

Lagen tillåter inte bara sökande efter misstänkta brottslingar utan även efter brottsoffer, till exempel en kidnappad person. Andra tillämpningsområden är människorov, människohandel och människoexploatering samt försvunna personer som misstänks vara utsatta för brott. Ansiktsigenkänning kan också användas för att hitta någon som väntas begå ett allvarligt brott som innebär fara för annans liv, eller för att utreda brott där straffskalan innehåller fängelse i fyra år eller mer.

Varje ansiktsigenkänning kräver ett beslut av en åklagare eller domstol, men i brådskande fall kan polisen fatta ett förhandsbeslut. Då ska en ansökan om tillstånd göras inom 24 timmar.

– Det måste vara absolut nödvändigt. Vi måste tömma alla möjligheter innan vi använder detta, säger Lindin.

Han betonar att all användning kommer att vara spårbar. Varje sökning loggas och personalen som arbetar med kamerorna är säkerhetsklassad. Programvaran är utvecklad av svensk polis och enligt Lindin är tekniken myndighetens egen.

– Det sparas i slutna system som ingen annan har tillgång till. Där är vi trygga. Svensk polis ligger långt fram inom teknikutveckling, säger han.

Men tekniken är omdiskuterad och forskningen om dess effektivitet är bristfällig. Emelie Pramberg Stiernströmer, kriminolog vid Malmö universitet, har gjort en internationell kartläggning av studier om ansiktsigenkänning inom brottsbekämpning. De elva studier hon hittade handlade främst om ansiktsigenkänning i efterhand, inte i realtid, och om attityder till kameraövervakning snarare än om faktiska effekter.

”Jag tänker att vi varken ska omfamna tekniken okritiskt eller avfärda den på förhand. En teknik kan vara tekniskt kapabel utan att dess brottsbekämpande effekter för den skull är vetenskapligt belagda”, skriver hon i ett mejl till DN.

”Det betyder inte att den saknar värde, utan att vi ännu inte vet tillräckligt om när och under vilka förutsättningar den fungerar som avsett, hur stor nyttan är och vilka kostnader och risker den medför.”

Lindin välkomnar att ansiktsigenkänningen debatteras.

– Självklart finns det risk med all teknik. Det är därför det är så viktigt att man bygger ett robust system runt omkring med Integritetsskyddsmyndigheten som kontrollmyndighet. Det ska gå att få insyn, säger han.

Samtidigt menar han att polisen måste våga använda ny teknik för att inte hamna efter den allt mer avancerade brottsligheten.

– Kriminaliteten blir allt modernare och skulle vi inte följa den utveckling som sker skulle svensk polis hamna alldeles för långt efter.