Rödgröna kan ändra Sveriges linje mot Israel

Under torsdagen sammanträdde riksdagens utrikesutskott, där utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) redogjorde för regeringens position inför EU:s utrikesministermöte i Luxemburg på måndag. Den mest känsliga punkten är frågan om EU:s handelsavtal med Israel, ett ämne som varit hett debatterat sedan Hamas terrorattack den 7 oktober 2023.

Bakgrunden är att den svenska regeringen förra året gick ut med att man driver på inom EU för att frysa handelsdelen i associeringsavtalet. I juli 2025 skrev statsminister Ulf Kristersson att ”Sverige kräver därför att EU så snart som möjligt fryser handelsdelen i associeringsavtalet. Det ekonomiska trycket mot Israel måste öka.”

Det uttalandet väckte starka reaktioner inom både Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna, och sedan dess har regeringen varit märkbart återhållsam i frågan. Efter torsdagens utskottsmöte behövde Malmer Stenergard lämna snabbt, men återkom senare med en skriftlig kommentar. Där framgår att regeringen inte längre aktivt driver kravet på en frysning.

”I detta spända läge bedömer regeringen att det varken är lämpligt eller möjligt att initiera nya processer. Vi har valt att fokusera på att driva åtgärder som ökar pressen på den israeliska regeringen och som har en reell möjlighet att faktiskt beslutas om”, skriver hon.

Skiftet kan delvis förklaras av det politiska läget. Efter valet har de rödgröna partierna majoritet i riksdagen och kan därmed uppmana regeringen att tydligare driva på för en paus eller frysning av handelsdelen. S, V och MP driver frågan, vilket gör Centerpartiets röst avgörande.

Centerpartiets Birgitta Ohlsson, ledamot i utrikesutskottet, antydde efter mötet att partiet kommer att agera. ”Vi kommer att skicka ut något”, sade hon utan att precisera. Inte heller utrikesutskottets ordförande Morgan Johansson (S) ville ge besked. ”Jag får återkomma”, sade han.

Sverigedemokraternas utrikespolitiska talesperson Aron Emilsson är däremot tydlig med att partiet motsätter sig en frysning. Han menar att det skulle vara skadligt och att Sverige skulle stå ensamt i EU-kretsen. ”Det skulle vara skadligt om en riksdagsmajoritet skulle driva fram en hållning som en övergångsregering skulle behöva försvara och kan ha svårt att ta ansvar för fullt ut. Det skulle störa våra relationer med Israel”, säger han.

Handelsavtalet mellan EU och Israel, som trädde i kraft år 2000, är en central del av associeringsavtalet och reglerar handeln med industriprodukter och jordbruksvaror. EU är Israels största handelspartner och står för ungefär en tredjedel av landets utrikeshandel. Den israeliska exporten till EU omfattar allt från högteknologiska produkter och läkemedel till citrusfrukter och andra jordbruksvaror, och uppgår årligen till tiotals miljarder euro.

En frysning av handelsdelen skulle få betydande ekonomiska konsekvenser, inte minst för Israels tekniksektor, som är en av landets viktigaste exportgrenar och starkt beroende av den europeiska marknaden. För EU:s del handlar det samtidigt om en principiellt viktig fråga om hur unionen hanterar handelsrelationer med länder som anklagas för folkrättsbrott.

Inom EU är medlemsländerna splittrade i frågan. Irland, Belgien och Spanien har under det senaste året pressat på för en skärpt hållning mot Israel, medan Tyskland, Österrike och Ungern varit tveksamma till en frysning. En gemensam europeisk linje framstår därför som avlägsen, vilket sannolikt bidragit till den svenska regeringens försiktighet.

Läget kompliceras ytterligare av att Sverige befinner sig i ett regeringsskifte. Den nuvarande regeringen fungerar som övergångsregering och har begränsat mandat att fatta långsiktiga utrikespolitiska beslut. En riksdagsmajoritet som tvingar fram en skarpare hållning skulle sätta regeringen i en besvärlig sits – den skulle behöva företräda en linje som man själv inte valt, samtidigt som man ska förhandla med övriga EU-länder.

Torsdagens utskottsmöte gav inga definitiva besked, men signalerna är tydliga. Regeringen har tonat ner kravet på en frysning av handelsavtalet med Israel, och frågan förväntas bli en av de hetare punkterna när EU:s utrikesministrar möts i Luxemburg. I Stockholm återstår att se hur Centerpartiet väljer att agera – partiets besked kan bli avgörande för hur den svenska riksdagsmajoriteten formar sig i den mest känsliga utrikesfrågan just nu.