Johan Nilsson: Vad är lungpest – och ska vi oroa oss?

En 28-årig laboratorietekniker, Darja Sjipilova, avled natten till den 2 oktober på ett sjukhus utanför Irkutsk i Ryssland. Enligt ryska myndigheter var dödsorsaken lunginflammation av okänt ursprung. Uppgifter har dock snabbt spridits om att hon smittats av lungpest. Sjukhuset där hon vårdades har spärrats av och personer som haft kontakt med henne har satts i karantän.

Den officiella informationen från ryska myndigheter är knapphändig. Världshälsoorganisationen, USA och EU har begärt mer upplysningar, hittills utan att få dem. Det har ökat oron, inte minst eftersom lungpest är en av de allvarligaste infektionssjukdomar som finns.

Irkutsk ligger i östra Sibirien, inte långt från gränsen till Mongoliet och Kina. Regionen är en av Rysslands viktigaste för råvaruutvinning, med gruvdrift, metallindustri och stora energiresurser. Staden är också en knutpunkt för den transsibiriska järnvägen. Ryssland är en av världens största exportörer av metaller och mineraler, och sibiriska regioner som Irkutsk är centrala för den råvaruekonomin. En smitta i ett sådant område kan få konsekvenser för lokalsamhälle och näringsliv, även om risken för en större spridning enligt experter är liten.

Pest är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Yersinia pestis. Historiskt är bakterien framför allt känd för digerdöden på 1300-talet. I dag finns sjukdomen kvar i naturen, bland annat i delar av Asien. Bakterien kan ge tre former av sjukdom: böldpest, blodpest och lungpest.

Lungpest uppstår när bakterien infekterar lungorna. Sjukdomen ger en svår lunginflammation med snabbt förlopp, hög feber, frossa och hosta. Obehandlad är lungpest nästan alltid dödlig. Den går att behandla med antibiotika, men behandlingen måste sättas in tidigt, helst inom ett dygn efter att symtomen har börjat. I naturen sprids pestbakterien normalt via loppor från gnagare till människor. Lungpest är däremot den enda form som kan smitta direkt mellan människor.

Smittan överförs via droppar, till exempel när en sjuk person hostar eller nyser. Det krävs relativt nära kontakt för att smittas. Sjukdomen är inte luftburen på samma sätt som mässling, som är betydligt mer smittsam. Därför bedöms risken för en omfattande smittspridning från det aktuella fallet som mycket liten.

Det finns inget vaccin mot lungpest. I stället används förebyggande antibiotika till personer som haft nära kontakt med en smittad. Sjukhusen har också tydliga rutiner för hur patienter med allvarliga, smittsamma sjukdomar ska hanteras. Karantänen i Irkutsk är en sådan åtgärd.

Att pestbakterien finns på ryska laboratorier är inte anmärkningsvärt. Ryssland har sedan länge ett stort nätverk av laboratorier för att övervaka pest och andra farliga infektioner. Det beror på att bakterien finns naturligt bland gnagare i delar av Ryssland, Mongoliet och Kina. Då och då rapporteras enstaka fall av pest från dessa områden. Laboratorierna används för forskning, diagnostik och beredskap. Även i Sverige finns ett säkerhetslaboratorium med mycket hög skyddsnivå, vid Folkhälsomyndigheten i Solna. Det är det enda i Norden och används för arbete med högpatogena smittämnen.

Trots att pest i dag förknippas med historien förekommer fortfarande fall. Världshälsoorganisationen rapporterar normalt flera hundra fall om året, framför allt i Afrika och Asien. De flesta är böldpest, som sprids från gnagare till människor via loppor. Ren lungpest är ovanlig och kräver nära kontakt.

Det misstänkta pestfallet i Irkutsk väcker frågor, men det är enligt smittskyddsbedömare inte början på en ny pandemi. Händelsen visar att en gammal sjukdom fortfarande finns kvar i naturen och att laboratorier måste arbeta under strikta säkerhetsrutiner. Mycket tyder på att ryska myndigheter har kontroll över situationen, men den bristande informationen gör att omvärlden ännu inte kan vara helt säker på vad som har hänt.