I säkerhetspolitiskt fokus: Socialdemokraterna vill stärka försvaret i norra Europa
Socialdemokraterna presenterade under Folk och försvar-konferensen en ambitiös plan för att förstärka försvaret i norra Europa. Partiledare Magdalena Andersson beskrev visionen om att ”bygga en bastion i Europas norra hörn” genom fördjupade försvarssamarbeten med nordiska och baltiska länder, Polen och Tyskland.
”Ryssland kommer att vara en antagonistisk granne under överskådlig tid. Vi behöver växla upp samarbetet i Norden och runt Östersjön,” förklarade Andersson under sitt anförande.
Partiets försvarspolitiska talesperson Peter Hultqvist betonade att även Frankrike och Storbritannien bör inkluderas i samarbetet. ”Vi ska utveckla försvaret i den här regionen till en ny och slagkraftigare nivå,” sade han.
Gotland pekas ut som en nyckelposition i Östersjöförsvaret. Ön har strategiskt ofta beskrivits som ett ”osänkbart hangarfartyg” som kan användas för att kontrollera både sjö- och luftvägar i regionen. Den part som dominerar Gotland kan hota transporter över havet med sjömålsrobotar och kontrollera luftrummet med luftvärnssystem.
Socialdemokraterna förespråkar en betydande militär förstärkning på ön, med både svenska och utländska trupper. ”Kontroll över Östersjön kommer att vara helt avgörande i en kris- eller krigssituation. Därför är det logiskt att inom ramen för Nato ha multinationella styrkor på Gotland,” säger Andersson.
Enligt förslaget ska utländska styrkor stationeras på svenska baser på ön. På frågan om hur detta ska integreras i Natos befintliga försvarsplaner svarar Hultqvist endast att ”det är fullt möjligt att göra inom ramen för Nato.”
Polska fallskärmsjägare har redan genomfört övningar på Gotland, och under hösten 2025 förstärkte Försvarsmakten sin närvaro på ön. Socialdemokraterna vill dock gå längre och etablera en ny amfibiebataljon med cirka 800 soldater som kan strida både på vatten och land.
”En amfibiebataljon kan dels verka på Gotland, men också i hela Östersjöregionen tillsammans med våra vänner i andra länder,” förklarar Hultqvist.
Partiet efterlyser även ett förstärkt luftförsvar på Gotland samt en ökad närvaro av svenska arméförband och sjömålsrobotbatterier.
Inför den kommande Försvarsberedningen, där riksdagspartierna gemensamt ska utarbeta Sveriges långsiktiga försvars- och säkerhetspolitik, går Socialdemokraterna in med flera konkreta förslag till förstärkningar av den svenska försvarsmakten.
Ett av förslagen är att beställa ytterligare en ubåt, utöver de två av modellen A26 (Blekingeklass) som redan är beställda. ”Det tar tid att producera en ubåt, men det är ett av de effektivaste vapensystem som vi har,” menar Hultqvist.
Markstridskrafterna ska enligt förslaget byggas ut markant. ”Armén bör utvidgas med ytterligare två brigader efter 2030,” säger Hultqvist. En brigad omfattar cirka 5 000 soldater, och med dagens försvarsbeslut ska Sverige ha fyra brigader färdigställda till 2030.
En central del i Socialdemokraternas försvarsplan är att återöppna ett regemente i Kiruna för att stärka försvaret av Nordkalotten och skydda Sveriges intressen i regionen. ”Det är rimligt att återupprätta regementet i Kiruna,” säger Hultqvist och hänvisar till det nedlagda Lapplands jägarregemente (I22).
Trots att Försvarsmakten tidigare uttryckt skepsis mot nya regementen, särskilt med tanke på personalförsörjningen i Kiruna, står Hultqvist fast vid förslaget. Han påminner om att Försvarsmakten tidigare också varit motståndare till etableringen av ett regemente på Gotland och de fem andra regementen som tillkommit på senare år.
”Jag kan berätta att när vi ville öppna ett regemente på Gotland så var Försvarsmakten på den tiden motståndare till det. Jag kan också säga att de fem regementen vi upprättat i övrigt också är sådant som inte legat på Försvarsmaktens önskelista,” avslutar han.
