Så levde misstänkte Brattåsmördaren

Efter decennier av mystik har den brutala dubbelmordsutredningen i Brattås fått ett genombrott när en 45-årig man häktades för morden på Tor Öberg och Gerd Wiklund. Paret hittades döda på sin gård utanför Härnösand för nästan 19 år sedan, i juni 2005. Häktningen skedde den 10 april i år på sannolika skäl, den högre misstankegraden i det svenska rättssystemet.

Det avgörande genombrottet i det länge olösta fallet kom genom modern teknologi – dna-baserad släktforskning. Denna relativt nya utredningsmetod har de senaste åren löst flera uppmärksammade fall internationellt och används nu allt oftare även i Sverige för att identifiera gärningsmän i äldre ouppklarade mordfall.

Jan-Ola Nordin, som tidigare var spaningsledare i utredningen, har uttryckt förvåning över identifieringen av den misstänkte. ”Jag skickade ut till mina gamla kollegor som var med när det här drog igång, när det hördes och topsades folk, men ingen känner igen namnet,” berättade han för nyhetsbyrån TT. Detta indikerar att den misstänkte mannen aldrig tidigare varit i polisens sökarljus under den ursprungliga utredningen.

Den misstänkte 45-åringen har inget tidigare straffregister, vilket kan förklara varför han kunnat undgå rättvisan under så lång tid. Vid tidpunkten för morden var han bosatt i Härnösand, men har sedan dess flyttat flera gånger inom landet. När polisen slutligen grep honom bodde han ensam i en lägenhet någonstans i mellersta Sverige.

Enligt uppgifter från Skatteverket är mannen ogift och har inga barn. Den personutredning som Kriminalvårdens frivårdsenhet nu lämnat till domstolen målar upp bilden av en socialt isolerad person med långvariga psykiska problem. Trots att mannen varit arbetslös under de senaste åren uppger han att hans ekonomiska situation varit stabil, då han kunnat leva på investeringar och sparade tillgångar.

Personutredningen, som genomförs på beställning av domstolen, är en viktig del i det svenska rättssystemet och beskriver den misstänktes levnadsförhållanden och personliga situation. Syftet är att ge domstolen underlag för beslut om eventuell påföljd vid en fällande dom.

Den misstänkte 45-åringen fortsätter att förneka brott, bekräftar hans försvarsadvokat Johan Lavås. ”Det är samma inställning som tidigare,” säger Lavås till TT. På grund av det yppandeförbud som domstolen utfärdat i ärendet kan advokaten inte kommentera vad mannen säger om det dna-spår som enligt uppgift ska ha knutit honom till brottsplatsen.

Dubbelmorden i Brattås skakade lokalsamhället i Härnösand när de upptäcktes sommaren 2005. Tor Öberg och Gerd Wiklund, ett äldre par som levde ett tillbakadraget liv på sin gård, blev offer för vad som beskrevs som ett brutalt våldsbrott. Under åren som gått har utredningen periodvis legat på is, men aldrig formellt lagts ned.

Det aktuella genombrottet visar på betydelsen av nya tekniker inom kriminaltekniken. Dna-baserad släktforskning, där man jämför dna-profiler från brottsplatser med kommersiella släktforskningsdatabaser, har visat sig vara ett kraftfullt verktyg för att lösa gamla mordfall. Metoden har dock också väckt debatt kring integritet och etik.

Åklagare och polis är fortfarande förtegna om detaljerna i utredningen, och den exakta kopplingen mellan den misstänkte och offren är inte offentliggjord. Mycket tyder dock på att det handlar om ett genombrott i en av regionens mest uppmärksammade mordgåtor från 2000-talets början.

Rättsprocessen fortsätter nu med förundersökning och eventuellt åtal. Om 45-åringen slutligen åtalas och fälls för morden på Tor Öberg och Gerd Wiklund, kan det bli ett av de fall i Sverige där gärningsmannen gripits längst tid efter brottet.