En gulnad karta från 1820 projiceras på väggen i Malå. Jörgen Stenberg pekar på ett inringat område med sirlig skrivstil. Där står Adak.
– Det där var vårt skatteland, säger han.
Åhörarna är präster och anställda inom Svenska kyrkan. Föreläsningen handlar om renskötseln i Malå skogssameby, och om hur marken successivt trängts ihop. Vindkraftsparker, skogsbruk, fritidshus och gruvan i Kristineberg har gjort renarnas vandringsvägar allt smalare.
Det land Jörgen Stenbergs familj en gång brukade ägs i dag framför allt av statliga Sveaskog, landets största skogsägare. Den historiska markrättigheten står i centrum när Sanningskommissionen för det samiska folket nu överlämnat sitt betänkande till kulturminister Parisa Liljestrand (M). Kommissionen slår fast att staten ensidigt har bemäktigat sig äganderätten över stora delar av samiskt land. Den konstaterar också att konsekvenserna av svensk samepolitik har varit förödande.
– Det absolut viktigaste är att regeringen tar det här på allvar och startar en process, säger kommissionens ordförande Lena Nyberg.
Hon är jurist med lång bakgrund inom offentlig förvaltning, bland annat som generaldirektör och barnombudsman. Nyberg menar att Sverige inte lever upp till de mänskliga rättigheter som landet säger sig värna.
– I Sverige tycker vi att vi är duktiga på mänskliga rättigheter, men i verkligheten lever vi inte upp till dem när det gäller urfolk, säger hon.
Sanningskommissionen tillsattes i slutet av 2021. Dess uppdrag har varit att kartlägga och granska den politik som förts mot samerna och att föreslå åtgärder för upprättelse. Betänkandet innehåller 71 uppmaningar till regeringen. Bland förslagen finns att staten ska be samerna om ursäkt, inrätta ett nationellt kunskapscentrum för upprättelse och försoning samt kompensera förlust av rätten till skatteland. Kommissionen vill också ändra miljöbalken så att rennäringen väger tyngre när markanvändning prövas mot andra riksintressen. Därutöver föreslås satsningar på samiska språk och hälsa.
Bakgrunden är en historia av fördrivning och assimilering. Skogssamerna har i stor utsträckning assimilerats, och deras kultur har överlevt främst i nordligaste Sverige. Malå skogssameby i Västerbottens län är den sydligaste av landets tio skogssamebyar. Just här har språkförlusten varit störst: i dag talar bara några tiotal personer umesamiska. Jörgen Stenberg har språket som modersmål, men kan det inte flytande.
Gruvnäringen är en av de krafter som påverkar markanvändningen i regionen. Kristinebergsgruvan, som ligger i Skelleftefältet och drivs av Boliden, är en av norra Sveriges viktigare underjordsgruvor med produktion av zink, koppar och bly. För samebyn är den ytterligare en barriär i ett landskap där renarna redan har svårt att röra sig. Tillsammans med storskaligt skogsbruk och en utbyggnad av vindkraft har industrierna fragmentiserat betesmarkerna.
Sveaskog, som förvaltar stora arealer mark i norr, äger i dag stora delar av det som en gång utgjorde samiska skatteland. För många samer symboliserar det hur staten genom århundraden tagit kontroll över mark utan att erkänna de ursprungliga rättighetsinnehavarna. Kommissionens förslag om kompensation för förlorade skatteland är därför en av de mest kontroversiella frågorna politiskt.
Trots kommissionens tydliga slutsatser är Jörgen Stenberg skeptisk till att arbetet får konkreta följder. Han hänvisar till Girjasdomen, där Högsta domstolen slog fast att Girjas sameby har rätt att förvalta jakt och fiske inom sitt område. Den statliga renmarkskommitté som följde på domen kritiserades hårt och avvecklades.
– Nedläggandet av renmarkskommittén visar att Sanningskommissionen inte kommer att ha någon betydelse. Oavsett om de lyckas visa att det finns en samisk rätt så passar det inte in i den svenska samhällsbilden, säger han.
På frågan vad staten borde göra för ett verkligt upprättelsearbete är svaret kort:
– Ta fram det material som renmarkskommittén lämnade och respektera innehållet. Det är det största sår som finns just nu. Ska den rätten inte gälla för att det är en samisk rättighetsinnehavare, då befäster man alla övergrepp som skett historiskt. Det sätter hela rättssamhället på spel i förlängningen, säger Jörgen Stenberg.
Nu ligger betänkandet hos regeringen. Frågan är om det leder till lagändringar, ursäkter och en ny syn på markanvändning i norra Sverige – eller om det blir ännu en utredning som läggs till handlingarna. För samerna i Malå handlar det i grunden om hur mycket mark som ska tas i anspråk innan renskötseln inte längre får plats.
