Vid sextiden på måndagsmorgonen, när 99 procent av valdistrikten hade räknats, stod det klart att Sverige går mot ett av de jämnaste valresultaten i modern tid. Mandatställningen visade 176–173 till Magdalena Anderssons regeringsunderlag över Ulf Kristerssons, en marginal som i praktiken ryms inom felmarginalen för en opinionsmätning.
Skillnaden i röster är anmärkningsvärt liten. Medan valet 2022 skiljde 0,72 procentenheter mellan de två regeringsalternativen, uppgår skillnaden i år till blott 0,45 procentenheter. Det motsvarar cirka 28 600 röster till de rödgrönas fördel – en siffra som kan komma att ändras när samtliga röster är räknade.
Det slutgiltiga valresultatet väntas inte bli klart förrän senare i veckan, och osäkerheten kretsar kring de så kallade onsdagsrösterna. Då sammanställer kommunernas valnämnder de röster som inte hann fram till vallokalerna i tid: förtidsröster från andra kommuner, brevröster från utlandet samt röster från ambassader och konsulat. Vid valet 2022 rörde det sig om cirka 251 000 röster i denna kategori, och hur de fördelar sig i år kan i praktiken bli utslagsgivande.
Historiken erbjuder viss vägledning. Socialdemokraterna har i genomsnitt tappat 0,18 procentenheter när de sena rösterna räknats in, medan Moderaterna och Miljöpartiet brukar stärka sina positioner. Sammantaget för respektive block har effekten dock varit begränsad – under de fyra senaste valen har Tidöpartierna som mest ökat sin samlade röstandel med 0,11 procentenheter efter valnatten.
För att finna en mer betydande förskjutning måste man gå tillbaka till 2006, då alliansen utökade sitt försprång med 0,31 procentenheter när de sena rösterna räknades. Med dagens marginal på 0,45 procentenheter skulle en liknande förskjutning äta upp merparten av det rödgröna övertaget – men historien talar samtidigt för att blockförhållandet sällan förändras dramatiskt i denna fas.
Den knappa marginalen präglade också statsministerkandidaternas uttalanden under valnatten. Ingen av dem ville ta ut segern i förskott. Magdalena Andersson betonade vikten av att invänta det slutliga resultatet: ”Varje röst som har lämnats, den ska räknas.” Ulf Kristersson förde ett liknande resonemang och konstaterade att ett knappt resultat kan leda till en komplicerad regeringsbildning: ”Rätt är viktigare än fort.”
Bakom den jämna kampen om regeringsmakten döljer sig flera historiska utfall för enskilda partier. Socialdemokraterna noterar preliminärt cirka 28 procent av rösterna, vilket i så fall blir partiets svagaste riksdagsval på över hundra år. Sverigedemokraterna ser samtidigt ut att backa jämfört med 2022 – något som i så fall vore första gången partiet tappar väljarstöd i ett riksdagsval.
Moderaterna ligger på omkring 20 procent och är därmed näst största parti i det preliminära resultatet, före Sverigedemokraterna. Liberalerna tycks klara riksdagsspärren med marginal, med drygt 5 procent av rösterna.
Valnattens resultat bekräftar den trend som opinionen antytt under våren och sommaren: Tidöpartierna har gjort en ovanligt stark valspurt. I juni skiljde nästan 10 procentenheter mellan blocken i DN/Ipsos mätningar, enligt uppgifter i samband med valet – valnattens 0,45 procentenheter representerar en anmärkningsvärd upphämtning.
Valdeltagandet och fördelningen av de återstående rösterna kommer att vara avgörande för hur regeringsfrågan avgörs. Med ett så tätt resultat kan det dröja innan Sverige har en ny regering, och processen riskerar att bli både utdragen och politiskt känslig. Allt talar för att båda sidor nu inväntar onsdagens rösträkning med spänning – det är där, snarare än under valnatten, som utgången kan avgöras.
