Värnplikten speglar inte längre Sveriges sociala mångfald

Bianca Patti Almgren, 19, rör sig försiktigt på kryckor över artilleriregementet A8:s kaserngård i Boden. Under en övning hoppade hon från en bil och landade olyckligt.

”Jag landade snett och fick en spricka i foten,” berättar hon.

Efter mer än två veckor i fält har hon och de andra värnpliktiga återvänt till regementet och förbereder sig för permission. Utanför logementen samlas soldaterna, de flesta i civila kläder – jeans, kepsar och sneakers – och ser ut som ett typiskt tvärsnitt ur generation Z.

”Man träffar folk från hela Sverige, i alla fall från Stockholm och norrut. Det är en stor blandning,” säger Bianca.

Men trots att värnpliktiga från olika delar av landet möts under utbildningen, är det sannolikt att de kommer från samma samhällsskikt. Detta visar en ny studie från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Studien, som undersökt data från nästan 480 000 ungdomar födda mellan 2000 och 2004, avslöjar ett tydligt mönster: ju högre utbildning föräldrarna har, desto större är chansen att barnen kallas till mönstring och blir antagna till värnpliktstjänstgöring.

”Värnplikten fyller nog inte den funktion som många tänker att den ska göra. Föreställningarna om lumpen som en social smältdegel rimmar ganska dåligt med det värnpliktssystem som vi har i dag,” säger Peter Bäckström, nationalekonom och förste forskare på FOI.

Plikt- och prövningsverkets personal agerar enligt regelboken, betonar studien. Vid mönstringen väljs de ungdomar ut som visar högst lämplighet, motivation och testresultat. Men resultatet blir ändå en social snedrekrytering.

”Systemet fungerar precis som det är tänkt, men likväl skapar det en social sortering,” förklarar Bäckström.

Under kalla kriget var värnplikten en självklar del av det svenska samhället. Det stora invasionsförsvaret engagerade unga män från hela landet, och omkring 50 000 rekryter ryckte in årligen under 1980-talet. I dag är antalet värnpliktiga, både kvinnor och män, knappt 9 000 per år. Denna kraftiga minskning har bidragit till den sociala sorteringen.

”När du har många mönstrande och bara ska skriva in ett fåtal så väljer man ut de som har höga resultat, och det hänger ihop med deras sociala bakgrund,” säger Bäckström.

Dessutom ställer dagens försvarsmakt högre krav på teknisk kompetens. På A8 i Boden tjänstgör Erik Grubbström, 19, som värnpliktig signalmekaniker. Han har haft stor nytta av sin treåriga gymnasieutbildning på el- och energiprogrammet.

”Den utbildning vi fått är ganska avancerad. Krigföringen blir modernare. Allt förändras, det kommer drönare och nya system,” berättar han.

Värnplikten skapar fortfarande starka band mellan soldaterna. Att dela sovsal, frysa i skogen och turas om med vaktpass bygger kamratskap.

”Man kommer varandra väldigt nära. Jag har kompisar som gör lumpen på andra förband, och man känner en gemenskap med dem också, även om man inte varit på samma plats,” säger Erik Grubbström.

För att denna gemenskap ska bidra till bredare försvarsvilja och förankring i samhället är det dock viktigt att värnpliktiga kommer från alla samhällsklasser.

”Vissa skulle nog säga att om försvaret återspeglar befolkningen så stärker det legitimiteten för försvaret,” kommenterar Bäckström.

Som nationalekonom ser han även värnplikten ur ett ekonomiskt perspektiv. Dels förlorar samhället ett års produktivitet från högpresterande unga, dels fungerar värnplikten som en form av statlig skatt.

”Värnplikten kan vara en börda, som staten ålägger befolkningen. I slutändan handlar det om att riskera sitt liv,” påpekar han.

Ett historiskt exempel på hur snedrekrytering till värnplikten kan skada förtroendet för försvaret är USA:s krig i Vietnam. Där kallades främst unga män från minoriteter och arbetarklass in till tjänstgöring.

”Där menade man att de privilegierade kunde slippa undan. Det tror jag skadade legitimiteten mycket, och kanske bidrog det till att avskaffa värnplikten i USA,” säger Bäckström. ”Vem bär bördan av krigföringen? Vi tänker inte riktigt så i Sverige i dag.”

För soldaterna på A8 i Boden känns pliktens börda just nu inte särskilt tung. Med bara fyra veckor kvar till muck och permission över första maj väntar en välbehövlig paus.

”Det ska bli skönt att ta det lite lugnt och umgås med familj och vänner,” säger Erik Grubbström.

Bianca Patti Almgren instämmer och justerar sina kryckor:
”Man saknar familjen, och jag ska försöka ge mitt ben återhämtning.”

Dela.

13 kommentarer

  1. Interesting update on Skiftet: Värnpliktiga kommer från högutbildade hem. Curious how the grades will trend next quarter.

Leave A Reply