Snart invigs Stockholms mest utskällda bro

Snart invigs Lilla Söderströmsbron i Stockholm, en bro som hunnit bli en av stadens mest omdiskuterade innan den ens tagits i bruk. Kritiken har varit massiv – många har redan dömt ut den krökta konstruktionen som både ful och funktionslös. Men Anders Österberg (S), ordförande i exploateringsnämnden, är övertygad om att bron kommer att vinna stockholmarnas hjärtan. ”Här kommer många att bli kära”, säger han.

Bron, som förbinder Södermalm med Söderström, är tänkt att underlätta för gång- och cykeltrafikanter. Den är en del av ett större projekt för att skapa mer hållbara transportvägar i centrala Stockholm, där trängseln och behovet av klimatsmarta alternativ växer. Med sin karakteristiska bågform avviker den markant från de raka och strama broar som annars dominerar stadsbilden, och just det har blivit en av de främsta stridsfrågorna.

Arkitekturkritiker har beskrivit brons form som ”ett missförstånd” och menar att den bryter mot den omgivande miljöns stil. Andra har ifrågasatt dess praktiska utformning – den krökta banan upplevs av vissa som svårframkomlig, särskilt för den som kommer med cykel i hög hastighet. I sociala medier har bron fått öknamn som ”korven” och ”Söderströms kröken”, och en rad debattartiklar har krävt att projektet ska rivas eller göras om.

Trots kritiken finns det tydliga försvarare. Anders Österberg framhåller att bron inte enbart är en transportled utan också ett landmärke som ska ge Stockholm en ny profil. ”Vi vänjer oss vid det nya. Ofta är det de kontroversiella projekten som blir mest älskade med tiden”, säger han och syftar på tidigare debatter om allt från Moderna museet till Sergels torg.

Bakgrunden till projektet går flera år tillbaka. Lilla Söderströmsbron är en del av den omfattande utbyggnaden av Söderstaden, där nya bostäder och verksamheter växer fram. Staden har som mål att öka andelen cykelresor till 30 procent av alla resor till 2030, och den nya bron ses som en viktig pusselbit. Den ska avlasta den hårt belastade Slussen och ge ett mer direkt stråk mellan Södermalm och stans norra delar.

Liknande debatter har präglat flera andra infrastrukturprojekt i Stockholm. När den nya slussen byggdes om för några år sedan var protesterna högljudda – från arkitekter, trafikexperter och vanliga stockholmare. Ändå har anläggningen efter invigningen accepterats, och många använder den dagligen utan att reflektera över dess utseende. Flera stadsplanerare menar att detta är ett mönster: det som först upplevs som radikalt blir med tiden självklart.

Ur ett ekonomiskt perspektiv har Lilla Söderströmsbron en budget på omkring 250 miljoner kronor, en kostnad som vissa anser vara hög för en gång- och cykelbro. Men enligt stadens egna kalkyler väntas bron spara in på sikt genom minskad trängsel och bättre hälsa bland befolkningen. Fler cyklister betyder mindre slitage på vägar och lägre utsläpp, vilket är i linje med stadens klimatmål.

Invigningen är planerad till senare i vår, och redan nu har flera evenemang eller aktiviteter anmält intresse för att använda bron som scen. Skolor, föreningar och lokala butiker vill samlas för att fira tillkomsten av den nya förbindelsen. Anders Österberg är inte orolig för att debatten ska skugga invigningsdagen. ”Det kommer att bli en folkfest. Överraskning och skönhet ligger ofta i det oväntade”, säger han med ett leende.

Samtidigt är frågan om stadens estetik och funktion mångbottnad. Stockholm växer i snabb takt, och varje ny byggnad eller bro blir en del av det kollektiva minnet. Att kritisera är naturligt – men att ge det nya en chans kräver öppenhet. Lilla Söderströmsbron har ännu inte tagits i bruk. Först när cyklister och fotgängare dagligen använder den kan diskussionen gå från teorier till praktik. Och om historien är någon vägledning, visar den att många av stadens mest älskade platser en gång var föremål för starka känslor – i båda riktningarna.