Tomas Ramberg: En ska bort – Kristersson eller Andersson

På söndag går Sverige till val. För både Ulf Kristersson och Magdalena Andersson handlar det om mer än att vinna regeringsmakten. Ingen av dem väntas sitta kvar som partiledare om de inte blir statsminister. Ändå var det Andersson som hade mest att bevisa i onsdagens statsministermöte. Socialdemokraterna har länge framstått som ohotade, men under de sista veckorna har opinionsläget ändrats. Det som tidigare såg ut som en solklar seger är nu ett jämnt lopp.

Sedan Magdalena Andersson tillträdde som statsminister i november 2021 har hon haft en svår balansgång. Hon leder en minoritetsregering som tvingats förhandla med både Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet. Samtidigt har hon försökt profilera sig som en trygg krisledare i en tid av pandemi, krig i Europa och hög inflation. Men opinionssiffrorna har inte hållit i sig. Under valrörelsens slutskede har Ulf Kristersson och hans block vunnit mark.

Bakom Andersson står ett block med olika intressen. Vänsterpartiet har krävt inflytande, medan Centerpartiet har sagt nej till en regering som gör sig beroende av Vänsterpartiet. En socialdemokratisk valseger skulle därför inte automatiskt ge en stabil regering. Det är en av anledningarna till att valrörelsen har handlat nästan lika mycket om regeringsbildning som om sakpolitik.

I onsdagens debatt var det Andersson som fick försvara regeringens resultat. Kristersson attackerade på flera fronter, inte minst när det gäller energipolitiken. De höga elpriserna i södra Sverige har blivit en het valfråga. Socialdemokraterna har pekat på EU:s elmarknad och Rysslands krig i Ukraina som orsaker, medan Kristersson och hans allierade har riktat kritik mot den tidigare avvecklingen av kärnkraften. Frågan har mobiliserat väljare i båda läger och bidragit till att göra valet mer oviss.

Även gängvåldet har dominerat debatten. Skjutningar och sprängningar har skakat flera städer, och väljarna kräver svar. Kristersson har lovat hårdare tag, bland annat genom visitationszoner och strängare straff. Andersson har svarat med att peka på regeringens satsningar på polisen och på förebyggande åtgärder. Men opinionen har under en längre tid visat att väljarna uppfattar Moderaterna och Sverigedemokraterna som mer trovärdiga i frågan om lag och ordning.

Det är inte bara sakpolitiken som står på spel. För partiledarna handlar valet också om deras politiska överlevnad. Inom både Socialdemokraterna och Moderaterna finns en stark tradition av att partiledare avgår efter förlorade val. Ulf Kristersson har lett Moderaterna sedan 2017 och har ännu inte blivit statsminister. Misslyckas han nu är chansen stor att partiet vill ha ett nytt ansikte. Magdalena Andersson har suttit kortare tid, men hon är Sveriges första kvinnliga statsminister och har mycket att förlora på ett nederlag. Ett valresultat som gör henne till oppositionsledare skulle sannolikt utlösa en intern maktkamp.

Opinionsläget inför valet är anmärkningsvärt jämnt. De två blocken – å ena sidan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet, å andra sidan Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna – har legat nära varandra i nästan alla mätningar under de senaste veckorna. Det innebär att små förändringar i väljarnas rörelser kan få stora konsekvenser. Många väljare säger sig ha bestämt sig sent, och andelen osäkra har varit hög.

Sverigedemokraternas roll har varit en av valrörelsens hetaste frågor. Kristersson har öppnat för ett formaliserat samarbete med partiet, vilket är en historisk förändring för Moderaterna. Tidigare har partiledare i det borgerliga lägret vägrat att samarbeta med SD. Nu framstår partiet som en självklar del av det alternativa regeringsunderlaget. Det har skapat spänningar inom högerblocket, men också gett Kristersson en tydligare plattform att utmana Andersson.

Valet äger rum i en osäker tid. Sverige har ansökt om medlemskap i Nato, ekonomin är pressad och många hushåll oroar sig för sin privatekonomi. Kriget i Ukraina har lett till högre priser på bränsle, livsmedel och el. Regeringsfrågan är därför inte bara en fråga om ideologi – det handlar om hur Sverige ska styras genom en ekonomisk kris. Både Andersson och Kristersson har försökt framstå som de mest pålitliga krisledarna. Men ingen av dem kan ta segern för given.

På söndag får väljarna avgöra. Oavsett utgång kommer resultatet att få omedelbara konsekvenser för båda partiledarna. Den som inte får statsministerposten lär inte få särskilt lång tid kvar på sin post. Frågan är inte om någon avgår, utan när.