Torkan ställer till svampåret: ”Väntar på att festen ska börja”

Årets kantarellsäsong har kommit igång sent och trögt efter en ovanligt torr försommar. Trots att kantarellen är en av Sveriges mest populära och spridda matsvampar rapporterar svampplockare runt om i landet om magra fynd. Svampkonsulenten Majken Ekstrand beskriver läget som medelmåttigt, men ser tecken på att säsongen kan ta fart om vädret spelar med.

Kantarellen har blivit folkkär i Sverige av goda skäl. Den gyllengula svampen beskrivs som relativt lätt att identifiera och förekommer i princip överallt i landet, från Ystad i söder till Karesuando i norr. Men den stora utbredningen till trots har årets säsong varit besvärlig för svampplockarna.

”Det har varit ganska torrt, men det börjar komma igång lite grann. Jag håller koll på svampgrupper och man ser många som lägger upp bilder på soltorkade kantareller”, berättar Ekstrand.

Att svampsäsongen inleds trögt är dock inte något ovanligt fenomen, förklarar svampkonsulenten. Kantareller är beroende av fukt och trivs bäst i blandskog med både löv- och barrträd. De växer dessutom förhållandevis långsamt jämfört med andra populära matsvampar som karljohanssvamp, vilket innebär att det kan ta veckor innan en märkbar förändring i beståndet sker, även om det skulle komma rikligt med regn.

”Kantareller behöver fukt och man hittar dem ofta vid skog med både löv och barr. Sedan är det väldigt sällan man hittar hav av kantareller”, säger Ekstrand.

För att säsongen ska få ordentlig fart behövs en kombination av regn och växlande värme. Med rätt väderförutsättningar skulle årets kantarellår fortfarande kunna utvecklas positivt, även om starten har varit trevande.

Ekstrand uppmanar dock svampintresserade att vidga sina vyer bortom kantarellen. Sverige har nämligen ett förvånansvärt rikt utbud av matsvampar som många plockare inte känner till eller vågar prova.

”Mitt bästa tips är att man ska släppa fokuset från kantarellen. Man kan vara ute i skogen och lära sig om andra arter i stället. En är finluden stensopp, men vi har mellan 100 och 150 olika matsvampar i Sverige beroende på hur man räknar”, säger hon.

De flesta matsvampar trivs under liknande förutsättningar som kantareller, vilket innebär att svampplockare kan dra nytta av samma marker för att hitta alternativa arter. Det kräver dock kunskap och säkerhet i identifieringen innan man äter svampen.

För den som vill utöka sin svampkunskap finns flera resurser att tillgå. En nyutgiven svampbok eller appen Svampguiden kan vara till stor hjälp för att lära sig känna igen olika arter och deras särdrag. Ekstrand varnar dock bestämt för att förlita sig på artificiell intelligens vid svampbestämning.

”Man ska absolut inte förlita sig på AI. Sidor som Google Lens har ofta fel. Det är väldigt viktigt att man inte chansar på svampar, utan äter dem man är säker på”, betonar hon.

För den som vill lära sig mer om matsvampar på ett säkert sätt anordnas kurser runt om i landet. Som svampkonsulent håller Ekstrand regelbundet kurser där deltagare får lära sig att urskilja ätliga svampar från de giftiga. Kurserna har också en social dimension och ger möjlighet att träffa andra svampintresserade.

”Mina grupper brukar vanligtvis vara på 15 till 20 personer. Om man är så många hittar man alltid tillräckligt många olika matsvampar för att alla ska få lära sig några nya arter”, säger Ekstrand.

För den som trots allt vill fokusera på kantareller finns det några konkreta tips att följa. Svampen hittas ofta på den norra sidan av krön och kullar, gärna i blandskog med både löv och barrträd. Äldre granodlingar kan vara särskilt givande lokaler, och det är inte ovanligt att hitta kantareller vid klippskrevor där fukten stannar kvar längre.

Oavsett vilken svamp man jagar påminner Ekstrand om det viktigaste – att njuta av vistelsen i naturen. Svampplockning ger både motion och frisk luft, och själva upplevelsen är minst lika värdefull som skörden i korgen.