Utrikesministern pressas om hårdare linje mot Iran – ”vill se en tydlig svensk linje”

De landsomfattande protesterna i Iran möts av regimens brutala våld

De omfattande protesterna som svept över Iran har bemötts med extremt brutalt våld från den islamiska regimen. Dödstalen uppskattas vara i tusental, och enligt vissa rapporter kan det röra sig om tiotusentals offer.

I centrum för den iranska våldsapparaten står Revolutionsgardet, en ideologiskt driven elitstyrka som utgör både en militär och ekonomisk maktfaktor i landet. Gardet fungerar även som en fruktad underrättelsetjänst med global räckvidd som aktivt jagar regimkritiska exiliranier världen över, inklusive i Sverige.

Den svenska riksdagen har visat enighet över parti- och blockgränser i frågan om att Revolutionsgardet bör terrorklassas av EU, något som ännu inte har skett. Under en intensiv riksdagsdebatt riktades kritik mot utrikesminister Maria Malmer Stenegard för att inte ha drivit frågan tillräckligt kraftfullt på EU-nivå.

”Regeringen har varit senfärdig. Det är dags att Sverige tar sitt ansvar,” sade Azadeh Rojhan från Socialdemokraterna under debatten.

Kritiken kom från ett brett politiskt spektrum, från vänster till Sverigedemokraterna. Flera av debattörerna har själva iransk bakgrund och känner starkt för situationen i landet. Utöver terrorklassning efterlystes mer omfattande sanktioner mot den iranska regimens toppar. Några röster höjdes även för att stänga den iranska ambassaden i Sverige helt.

Åhörarläktaren i riksdagens kammare var närmast fullsatt under debatten, med stort deltagande från svenskar med iransk bakgrund. En av åhörarna, Mashid Saba, kommenterade: ”Det var en bra debatt. De stöttar vårt folk men de har inte gjort tillräckligt än. Kanske kommer de att göra mer.”

I sitt svar hävdade utrikesminister Maria Malmer Stenegard att Sverige redan är drivande inom EU för en terrorklassning av Revolutionsgardet. Hon lovade att återigen lyfta frågan vid nästa utrikesministermöte, som äger rum torsdagen den 29 januari.

”Jag hoppas innerligt att vi ska fatta nya beslut på det mötet,” sade Malmer Stenegard, och tillade att Sverige även arbetar aktivt för att få till stånd sanktioner mot fler företrädare för den iranska regimen.

EU-kommissionen har hittills varit avvaktande gällande terrorklassning av Revolutionsgardet och motiverat detta med att en sådan åtgärd saknar tillräcklig grund i EU-lagstiftningen. Detta argument avfärdades dock av Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson Håkan Svenneling, en av initiativtagarna till riksdagsdebatten.

”Kommissionen spelar bort korten. Det finns en legal grund,” betonade Svenneling.

För att understryka allvaret i situationen pekade Svenneling på flera konkreta exempel på Revolutionsgardets terrorliknande aktiviteter, däribland nedskjutningen av ett passagerarplan 2020 där flera svenskar omkom, hackerattacker riktade mot bland annat svenska mål, samt det systematiska våldet mot demonstranter inne i Iran.

”Vi vill se en tydlig svensk linje på utrikesministermötet nästa vecka,” sade Svenneling avslutningsvis.

Frågan om Irans Revolutionsgarde har fått ökad uppmärksamhet internationellt i takt med att rapporterna om regimens våldsamma reaktion mot de folkliga protesterna fortsätter att strömma in. Protesterna, som ursprungligen utlöstes av missnöje med landets ekonomiska situation och brist på politiska friheter, har utvecklats till den största utmaningen mot det teokratiska styret på flera år.

För Sverige, med en betydande iransk diaspora, blir frågan särskilt angelägen då många svenskar med iransk bakgrund uttrycker oro för både situationen i Iran och för risken att Revolutionsgardet bedriver övervaknings- och hotaktiviteter även på svensk mark.