Youtuber bar skottsäker väst – petades från hemvärnsuppdrag

Stefan Hyttfors, 56, är föreläsare och gick med i Hemvärnet efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022. Han gjorde lumpen på K4 i Arvidsjaur för 35 år sedan och konstaterar att stora delar av den utrustning som fortfarande delas ut till hemvärnssoldater är av samma typ som när han själv lämnade försvaret. Ett typexempel är kroppsskydd 90, som är konstruerat för att skydda mot sekundärsplitter – fragment som kastas i väg av tryckvågen från en explosion – men som inte stoppar kulor från skjutvapen.

Hyttfors beskriver plagget som klumpigt och tungt jämfört med moderna västar. Han kallar det en ”pingvinfrack med bäverstjärt”. Medan yrkessoldater och värnpliktiga i dag har skottsäkra västar med plattor, får hemvärnssoldater alltså ett skydd som främst tar hand om splitterbilden.

– Kroppsskydd 90 är jättedåligt om man jämför med dagens varianter. Är det rimligt att stå som kombattant och inte ha skydd mot fientlig eld? säger han.

Efter att ha vägt för- och nackdelar valde Hyttfors att köpa ett eget kroppsskydd för omkring 10 000 kronor. När han dök upp med det i samband med ett uppdrag som skjutinstruktör inom Hemvärnet blev konsekvensen att han inte längre efterfrågades.

– Jag blev inte längre kallad som instruktör. Sedan fick jag höra bakvägen att det inte gick längre eftersom jag hade ”en sådan där väst”, säger han.

För egen del är han inte särskilt besviken över att inte få fortsätta som instruktör. Däremot reagerar han på att Hemvärnets omkring 23 000 soldater inte ges samma skydd som övriga försvarsgrenar.

– Det är konstigt att man tycker att vissa är prioriterade medan andra är ett B-lag, säger Hyttfors.

Frågan om soldaternas utrustning har varit återkommande under flera år. Försvarsmakten har kritiserats för materialbrist, och Hemvärnet har fått en allt viktigare roll i totalförsvaret samtidigt som utrustningsfrågorna kvarstått.

Sedan början av året driver Hyttfors Youtubekanalen Militärprylar, där han lägger upp filmer om militär materiel och vardagen som hemvärnssoldat. Innehållet har lockat många tittare, och ämnet kroppsskydd engagerar särskilt.

– Det är en av de saker som nästan alla vill skaffa själva. Men det blir orimligt dyrt för de flesta, säger han.

Richard Eriksson, rikshemvärnsförvaltare, förklarar att hjälm, vapen och kroppsskydd räknas som gemensam försvarsutrustning. Den utrustningen får soldaterna inte byta ut.

– Vi har ett arbetsgivaransvar att se till att den utrustningen funkar. Även västar kräver att man överser att det inte är sprickor i dem, att de fungerar, säger Eriksson.

Enligt honom handlar valet av kroppsskydd 90 om prioriteringar, både ekonomiska och utifrån Hemvärnets uppgifter. Nato delar in geografin i främre och bakre områden. I de främre områdena, nära gränsen mot Ryssland, verkar arméns brigader med soldater som bär skottsäkra västar i strid. I de bakre områdena – det vill säga det svenska territoriet – har Hemvärnet till uppgift att skydda och bevaka kritisk infrastruktur.

– I det bakre området ser vi en hotbild i form av specialförband, proxykrigare, ballistiska missiler och eventuellt långräckviddiga drönare, säger Richard Eriksson.

Han menar att kroppsskydd 90 fyller en funktion just där, eftersom det skyddar mot sekundärsplitter som kan uppstå vid anfall med robotar och drönare. Nyare västar med skyddsplattor stoppar visserligen kulor, men täcker en mindre del av kroppen.

– Har du bara plattor så räcker inte det. Du måste kunna ta splitterbilden, säger han.

Eriksson vill inte kommentera det specifika fallet med Stefan Hyttfors, men säger generellt att den utrustning Hemvärnet har är tillräcklig för dess uppgift. Han påpekar också att en instruktör bör bära samma utrustning som soldaterna, av pedagogiska skäl.

– Det är lätt hänt att en soldat tittar på instruktören och vill göra som den, säger han.

Stefan Hyttfors har publicerat en video om kroppsskydd på sin kanal. Han inleder med att säga att Försvarsmakten verkar tycka att vissa kroppar är värda bättre skydd än andra. Samtidigt understryker han att engagemanget inte handlar om prylar för sakens skull.

– Det här är en seriös fråga. I slutändan handlar allt om att jag vill förbättra vår förmåga. Jag kanske kan tänja på gränserna genom att dyka upp i bättre lösningar än de som finns, säger han.