Aktivist mot näthat stämmer USA efter visumstopp

Efter visumstoppet som USA:s utrikesminister nyligen införde har Imran Ahmed, vd för Centre for Countering Digital Hate (CCDH), lämnat in en stämningsansökan. Ahmed, som är bosatt i Washington DC tillsammans med sin amerikanska fru och dotter, riskerar nu att deporteras från landet han kallar sitt hem.

”Jag är stolt över att kunna kalla USA mitt hem. Min fru och dotter är amerikaner och i stället för att tillbringa julen med dem, kämpar jag för att förhindra en olaglig deportering från mitt hemland”, skriver Ahmed i ett uttalande.

I sin stämningsansökan hävdar Ahmed att visumstoppet strider mot den amerikanska konstitutionen och att han är en politisk måltavla för Trumpadministrationen på grund av sin roll som ledare för CCDH.

Utrikesdepartementet i USA drog i tisdags in visumen för totalt fem personer, däribland Ahmed och den tidigare EU-kommissionären Thierry Breton. Gemensamt för de drabbade är att de på olika sätt arbetar mot desinformation och hat på digitala plattformar.

Utrikesminister Marco Rubio anklagar de fem européerna för att leda en ”organiserad kampanj” som syftar till att tvinga amerikanska digitala plattformar till censur och tysta åsikter som de inte delar. Åtgärden har väckt starka reaktioner från EU, där flera högt uppsatta politiker har fördömt USA:s agerande.

Ahmeds organisation CCDH har gjort sig känd för att granska och uppmärksamma förekomsten av problematiskt innehåll på sociala medier. De har bland annat publicerat rapporter som visar hur rasistiskt, antisemitiskt och extremistiskt innehåll har ökat på plattformen X (tidigare Twitter) sedan Elon Musk tog över ägarskapet.

Relationen mellan CCDH och Musk har varit ansträngd. Den Trumpvänliga techmiljardären försökte förra året stämma organisationen, som han vid tillfället beskrev som en ”kriminell organisation”. Stämningen avslogs senare av en federal domare.

Visumstoppet ses av kritiker som ytterligare ett tecken på den kommande Trumpadministrationens hårda hållning mot organisationer och personer som arbetar med att bekämpa desinformation. Det speglar också den tilltagande spänningen mellan USA och EU i frågor som rör reglering av digitala plattformar och yttrandefrihet.

Experter på internationell rätt och migrationspolitik har uttryckt oro över beslutet och dess potentiella konsekvenser för det diplomatiska förhållandet mellan USA och Europa. Flera människorättsorganisationer har också kritiserat åtgärden och beskrivit den som ett angrepp på det civila samhällets granskande funktion.

För Ahmed personligen innebär situationen en omedelbar osäkerhet om hans framtid i USA. Som bosatt i landet med familj skulle en deportation få allvarliga konsekvenser för hans privatliv, samtidigt som det skulle försvåra hans organisations arbete mot digital hatpropaganda.

EU har svarat på visumstoppet genom att uttrycka sitt starka missnöje. Flera europeiska toppolitiker har kritiserat USA:s agerande och betonat vikten av samarbete i kampen mot desinformation och hatpropaganda på nätet. De menar att USA:s agerande riskerar att undergräva de gemensamma ansträngningarna för att skapa ett säkrare digitalt landskap.

Visumstoppen inträffar i en tid då regleringen av sociala medier och digitala plattformar står högt på den politiska agendan både i Europa och USA. Medan EU har infört strängare regelverk genom Digital Services Act (DSA) har USA:s förhållningssätt varit mindre interventionistiskt, något som tycks förstärkas ytterligare under den kommande administrationen.

Ahmeds juridiska kamp mot visumstoppet väntas nu fortsätta i amerikanska domstolar, där utfallet kan få betydelse inte bara för honom personligen utan också för framtida relationer mellan amerikanska myndigheter och organisationer som arbetar med digital säkerhet och granskning av sociala medieplattformar.