Amerikaner oroas över stigande bensinpriser

I gassande värme vid 30 grader står bilar i kö vid en bensinstation i utkanten av Dallas. Som ett välorganiserat bisamhälle kommer fordon till pumparna, tankar och försvinner snabbt därifrån. Det här är vardagslivet i USA, där invånarna är starkt beroende av sina bilar för att klara livets nödvändigheter.

”Vi behöver bilen vart vi än ska och nu börjar det bli lite dyrt,” säger José Ruiz, som har en halvtimmes bilresa till sitt arbete varje dag.

USA, som är världens största oljeproducent, påverkas inte lika drastiskt som andra länder av de pågående störningarna i Hormuzsundet, där cirka 20 procent av världens oljetransporter passerar. Men eftersom amerikansk olja handlas på den globala marknaden, märks prishöjningarna även här.

För många amerikaner utgör 3,5 dollar per gallon (motsvarande cirka 9 kronor per liter) en psykologisk smärtgräns. När priserna stiger över denna nivå får det omedelbar uppmärksamhet i medier och konsumentreaktioner. Enligt intresseorganisationen AAA ligger dagens genomsnittspris för en gallon bensin på nästan 4 dollar, vilket motsvarar cirka 10 kronor per liter. Priserna varierar dock över landet, och i Texas ligger de något lägre, runt 3,7 dollar per gallon.

”Fyra dollar är i dyraste laget. När det låg på två någonting så var det okej,” fortsätter José Ruiz, som representerar många amerikaners uppfattning.

Vid en annan pump står Stephanie Abunis, som kör en etanolbil och därför kommer undan något billigare. Hon betalade strax över tre dollar per gallon. Hon delar uppfattningen att fyra dollar utgör en viktig psykologisk gräns.

”Fyra till fem dollar hade varit extremt högt. Då skulle jag promenera till jobbet eller köpa en cykel,” säger hon med ett skratt.

I november väntar mellanårsval i USA, och det är oklart hur de höga bensinpriserna kommer att påverka väljarnas ställningstaganden. Marknadsanalytiker menar att de höga priserna sannolikt kommer att bestå i flera veckor eller till och med månader, även om ett fredsavtal skulle slutas mellan USA, Israel och Iran. Ett gammalt talesätt inom energibranschen är att priserna stiger som en raket men faller som en fjäder.

Tidigare president Donald Trump har gjort försök att motverka prishöjningarna genom att lyfta vissa sanktioner mot Ryssland och Iran samt frigöra delar av USA:s strategiska oljereserver. Experter bedömer dock att dessa åtgärder endast kommer att ha marginella effekter på konsumentpriserna.

De bilägare som tillfrågats vid bensinstationen säger att de ännu inte har bestämt sig för vilket parti de ska rösta på i höstens val. Däremot uttrycker de flesta kritik mot konflikten med Iran, som anses vara huvudorsaken till de höga bensinpriserna.

”Det är en boondoggle. En skitgrej och ett slöseri med pengar som vi hamnat i på grund av utrikespolitiken,” säger Gideon som bor i Fort Worth, strax utanför Dallas.

Gideon hävdar att han personligen inte påverkats alltför mycket av de höga bensinpriserna, men hans partner Vivian har en annan uppfattning.

”Jag betalar alltid bensinen med kreditkortet. Det har en gräns på 300 dollar och senast var det nära att slå i taket,” berättar hon.

Priserna skiljer sig markant över landet. Medan Texas ligger runt 3,7 dollar per gallon, kan priserna i Kalifornien överstiga 5 dollar. Dessa regionala skillnader beror på olika delstatliga skatter, transportkostnader och miljöregleringar.

För många amerikaner i förorter och på landsbygden finns inga realistiska alternativ till bilåkande. Kollektivtrafiken är ofta bristfällig eller obefintlig, och avstånden till arbetsplatser, skolor och affärer är för långa för att promenera eller cykla. Detta skapar en situation där många konsumenter, oavsett prisläge, måste fortsätta att tanka sina fordon.

”Vi har inget val, vi måste betala det pris som gäller vare sig vi gillar det eller ej,” sammanfattar Vivian situationen för miljontals amerikaner som är beroende av sina bilar i vardagen.

Oljemarknadens volatilitet, kombinerad med geopolitiska spänningar, gör framtidsutsikterna osäkra. Om konflikterna i Mellanöstern trappas upp ytterligare kan amerikanska konsumenter förvänta sig ännu högre bensinpriser, något som potentiellt kan få betydande ekonomiska och politiska konsekvenser i världens största ekonomi.