Anna-Lena Laurén: Schröders Moskvabesök är mumma för Kremlpropagandan och pinsamt för Berlin

Den 82-årige före detta tyska förbundskanslern Gerhard Schröder har återigen väckt uppmärksamhet genom att göra besök i Moskva. Hans ankomst till Kempinski hotell i den ryska huvudstaden kom knappast som en överraskning för Kreml, där Putins pressekreterare Dmitrij Peskov välkomnade besöket med orden ”vi är alltid glada över gäster”.

Enligt källor från Süddeutsche Zeitung är besöket av privat natur och Schröder är inte på väg till det ekonomiska forumet i Sankt Petersburg, ett event som nyligen blev föremål för internationell uppmärksamhet efter ukrainska drönarattacker. Den så kallade Altkanzlern, en titel som alla tidigare tyska förbundskansler bär, anses vara en av Vladimir Putins närmaste vänner i väst.

För några veckor sedan föreslog Putin att Schröder skulle kunna vara en utmärkt kandidat för att leda fredsförhandlingar mellan Ryssland och Ukraina. Förslaget möttes med stor skepsis i EU och betraktades som direkt generade i Tyskland, där Schröders kopplingar till Kreml sedan länge varit kontroversiella.

Schröder var den förbundskansler som gjorde tysk industri djupt beroende av rysk gas. I slutet av 1990-talet började han och Putin diskutera en gasledning från Ryssland till Tyskland, och avtalet om Nordstream undertecknades 2005. Schröder och Putin utvecklade under denna period en påfallande nära relation, med frekventa möten och öppna omfamningar. De förde ofta diskussioner utan tolk, eftersom Putin talar flytande tyska.

Vid den tiden ansågs det ligga i Tysklands intresse att knyta Ryssland närmare Europa ekonomiskt. Tanken var att Ryssland skulle demokratiseras genom handel, en princip som kallades Wandel durch Handel – förändring genom handel. Detta synsätt förlorade redan 2014 sin trovärdighet när Ryssland annekterade Krimhalvön, men fossilgasexporten till Tyskland fortsatte oförändrad.

All infrastruktur var på plats och hade kostat miljarder euro. För Berlin var det otänkbart att ge upp denna massiva investering, något som Kreml var väl medvetet om och kunde utnyttja. När Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022 befann sig Tyskland i en mycket utsatt position.

Det fanns ingen plan B. Den tyska industrin, som länge varit Europas ekonomiska lokomotiv, drabbades hårt när importen av rysk gas plötsligt upphörde. Konsekvenserna blev omedelbart kännbara för hela den europeiska ekonomin.

Som en direkt följd av krigsutbrottet fråntogs Schröder 2022 sitt kontor i Berlin. Fram till dess hade han disponerat egna lokaler i Mitte-kvarteren med sex anställda och en budget på över fyra miljoner kronor om året. Schröder försökte via förvaltningsrätten återfå lokalerna, men misslyckades.

Förbundskansler Friedrich Merz är känd för sitt starka engagemang i Ukraina och sin hårda rysslandspolitik. Merz eftersträvar en fred i Ukraina på någorlunda rättvisa villkor, och Schröders närvaro i Moskva undergräver därför Tysklands trovärdighet på den internationella arenan. Den sittande förbundskanslern kan knappast vara nöjd med detta privatbesök.

Den ryska propagandamaskinen har varit snabb att utnyttja situationen. Den Kremltrogna statsvetaren Sergej Stankevitj påstår för den statskontrollerade nyhetsbyrån NSN att Schröder är utsänd av tyska affärskretsar som vill återuppta relationer med Ryssland. Han hävdar att den tyska ekonomin var stabil under Schröder tack vare samarbetet med Ryssland, men att Tyskland har fått stora problem sedan man bröt relationen och inte längre får billig energi. Däremot nämner han inget om det ryska anfallskrigets roll i detta.

Samtidigt deltar flera medlemmar ur högerradikala AfD (Alternativ för Tyskland) i det ekonomiska forumet i Sankt Petersburg. Bland annat reste två förbundsdagsledamöter, Markus Frohnmaier och Steffen Kotré, dit trots att tyska utrikesdepartementet har avrått från sådana resor. Även vissa tyska företag deltar i forumet. Förbundsdagsledamoten Marc Heinrichmann kallar dessa besök för ”lika dumt som naivt”.

Under ytan av tysk politik bubblar det. Krigströttheten breder ut sig i samhället, och konflikten i Iran har gjort energin ännu dyrare. Detta utnyttjas av populistiska krafter, vilket utgör ett växande problem för Merz regeringsarbete.

Det är inte bara AfD som vill normalisera relationerna med Ryssland. Inom både kristdemokraterna och socialdemokraterna finns falanger som ingenting hellre vill än att återgå till business as usual med Ryssland. Dessa interna krafter inom de etablerade partierna representerar möjligen ett ännu större problem än oppositionen.

Schröders Moskvabesök kommer sannolikt inte att leda till några konkreta resultat. För de tyska falanger som vill normalisera relationerna med Ryssland innebär det dock en uppmuntran och ett legitimerande av deras position. Detta utgör därför ett betydande politiskt problem för Friedrich Merz och hans regering.

Besöket illustrerar också hur Ryssland fortsätter att utnyttja gamla kontakter och relationer i Europa för att försöka påverka den politiska opinionen. Genom att upprätthålla förbindelser med inflytelserika tidigare politiker som Schröder kan Kreml fortsätta att försöka sätta press på europeiska regeringar och underminera stödet för Ukraina.