Åtal: ”RAF-pensionären” sköt kulspruta mot USA-ambassad

Terroristen Daniela Klette åtalas för attack mot amerikanska ambassaden

Efter gripandet av den efterlysta RAF-terroristen Daniela Klette tidigare i år kommer nu nya, allvarliga anklagelser mot den 67-åriga kvinnan. Tyska åklagarmyndigheten har utökat åtalet med 20 fall av mordförsök kopplade till en attack mot USA:s ambassad i Bonn 1991, rapporterar flera tyska medier, däribland Süddeutsche Zeitung.

Klette, som redan sitter häktad för flera väpnade rån och mordförsök, ska tillsammans med två medgärningsmän ha avfyrat minst 250 skott med kulspruta mot ambassadbyggnaden. Attacken ses som ett av de mer våldsamma dåden i den senare fasen av Röda arméfraktionens (RAF) terrorverksamhet.

I februari 2024 kunde tysk polis gripa Klette i en lägenhet i Berlinstadsdelen Kreuzberg, där hon hade levt under falsk identitet i flera år. Gripandet väckte stor uppmärksamhet, inte minst eftersom hon hade integrerat sig väl i lokalsamhället. Enligt grannar gav hon bland annat matematiklektioner till barn i området, helt ovetande om hennes våldsamma förflutna.

Vid husrannsakan i Klettes bostad gjorde polisen flera anmärkningsvärda fynd. Bakom en lönnvägg i en garderob hittades automatvapen, ett pansarskott, över ett kilo guld och kontanter motsvarande cirka 1,5 miljoner svenska kronor. Dessutom beslagtogs störsändare, mobiltelefoner och flera olika identitetshandlingar – utrustning som hjälpt henne att hålla sig gömd i över tre decennier.

Röda arméfraktionen, även känd som Baader-Meinhof-ligan, var en vänsterextrem terrororganisation som spred skräck i Västtyskland från början av 1970-talet fram till sin upplösning 1998. Gruppen genomförde en rad uppmärksammade attentat, däribland mord på framstående personer inom näringsliv och statsförvaltning.

Under de drygt 20 år som RAF var aktiva beräknas organisationen ha mördat fler än 30 personer. Bland offren fanns prominenta namn som Deutsche Bank-chefen Alfred Herrhausen, riksåklagaren Siegfried Buback och arbetsgivarföreningens ordförande Hanns Martin Schleyer. Dessa mord var del av RAF:s strategi att angripa vad de såg som representanter för kapitalismen och den tyska statsapparaten.

När RAF formellt upplöste sig 1998 genom ett skriftligt uttalande, valde Klette och två manliga medgärningsmän – Burkhard Garweg och Ernst-Volker Staub – att gå under jorden. Under de följande decennierna beskrevs Daniela Klette ofta i tyska medier som landets mest jagade kvinna. De två männen är fortfarande på fri fot, och polisens sökinsatser fortsätter med hög intensitet.

Klettes fall har väckt frågor om hur en så efterlyst person kunde leva obemärkt i huvudstaden Berlin under så lång tid. Säkerhetsexperter pekar på en kombination av skicklig användning av falska identiteter, kontantbetalningar för att undvika digitala spår, och att hon höll en låg profil samtidigt som hon byggde upp en till synes normal vardagstillvaro.

Det utökade åtalet mot Klette markerar ett viktigt steg i rättsprocessen mot en av de sista aktiva medlemmarna från en mörk period i Tysklands moderna historia. Rättegången mot henne förväntas bli en av de mest uppmärksammade i Tyskland på många år, och kommer sannolikt att återigen lyfta diskussionen om RAF:s arv och påverkan på det tyska samhället.

För många tyskar representerar gripandet av Klette ett sent men viktigt kapitel i bearbetningen av landets terroristförflutna, samtidigt som det ger viss upprättelse för offrens familjer som väntat i decennier på rättvisa.