Attentatsförsök i Paris – misstänkta kopplingar till Iran

I Pariscentrum greps nyligen en 17-årig pojke misstänkt för att ha försökt utlösa en hemmagjord sprängladdning utanför Bank of Americas huvudkontor. Enligt franska myndigheter rekryterades tonåringen via Snapchat och erbjöds 600 euro för att genomföra attacken. Frankrikes nationella antiterroriståklagarmyndighet har nu tagit över utredningen då det finns starka misstankar om kopplingar till Iran.

Händelsen följer ett mönster som känns igen från flera europeiska länder, inte minst Sverige, där liknande attentat har ägt rum det senaste året. I januari 2024 utsattes Israels ambassad i Stockholm för ett attentatsförsök när ett skarpladdat föremål hittades i närheten. Tre personer greps då men släpptes senare, även om misstankarna kvarstod.

Under maj inträffade ytterligare tre incidenter med kopplingar till Israels ambassad i Stockholm, händelser som polisen rubricerade som grovt vapenbrott. Tio personer misstänktes för inblandning i dessa händelser, varav den yngsta var endast 14 år gammal. Enligt Ekot lades utredningarna senare ned på grund av brist på bevis.

I oktober samma år kastade två svenskar, en 16-åring och en 19-åring, handgranater mot en byggnad intill Israels ambassad i Köpenhamn. De dömdes i februari i år till 12 respektive 14 års fängelse för terrorbrott.

Säkerhetspolisen i Sverige har bekräftat att man misstänker att den kände gängledaren Rawa Majid, som tros befinna sig i Iran, har varit inblandad i rekryteringen av unga utförare via sociala medier i de svenska fallen.

Ted Esplund, poliskommissarie på Nationella operativa avdelningen (NOA), kommenterar utvecklingen: ”De svenska kriminella nätverken var tidiga med att använda det här upplägget som brottslig affärsidé, kanske först i Europa. Om Rawa Majid har koppling till det franska ärendet kan jag i nuläget inte uttala mig om.”

Liknande attentat har under det senaste året även skett i Norge, Belgien, Nederländerna och Storbritannien, vilket tyder på ett systematiskt tillvägagångssätt. Frankrikes inrikesminister Laurent Nuñez uttalade sig efter den senaste händelsen i Paris: ”Målet är inte Frankrike som nation. Vi ser att modus operandi liknar händelser som inträffat i flera andra EU-länder, riktade mot USA och Israel. Vi misstänker att Iran ligger bakom även här.”

Enligt fransk polis hade säkerhetstjänsten upptäckt hotet mot Bank of America några dagar före attentatsförsöket genom övervakning av sociala medier, men något exakt datum för när det skulle ske fanns inte. Den gripne 17-åringen är sedan tidigare känd av fransk polis, dock inte för ideologiskt motiverad brottslighet utan för mindre narkotikabrott i den förort där han bor.

Efter USA:s och Israels anfall mot Iran den 28 februari har den franska inrikesministern vid flera tillfällen uppmanat säkerhetspersonal att vara extra vaksamma. Särskilt utpekade möjliga mål är oppositionella iranier i exil, vissa föreningslokaler, judiska gudstjänstlokaler samt amerikanska och israeliska intressen.

Även svenska Säkerhetspolisen har varnat för att den ökade spänningen mellan Iran och västvärlden kan leda till ökad risk för terrorattentat i Europa på kort sikt.

Mönstret med att rekrytera unga personer, ofta med kriminell bakgrund men utan tidigare koppling till extremism, för att utföra attacker mot specifika mål har blivit allt tydligare. Det skapar nya utmaningar för europeiska säkerhetstjänster eftersom utförarna ofta är svåra att identifiera i förväg då de saknar kända kopplingar till terrororganisationer.

Experter varnar för att sociala medier har blivit en viktig rekryteringskanal för denna typ av terroruppdrag, där ekonomisk ersättning används som drivkraft snarare än ideologisk övertygelse. Detta gör det särskilt svårt för säkerhetstjänsterna att förutse och förhindra attacker, eftersom de traditionella varningssignalerna för radikalisering ofta saknas hos gärningsmännen.