Björn af Kleen: Vänsterutmanaren skakar om Demokraterna

En ovanlig och intensiv primärvalskamp inom det amerikanska demokratiska partiet drar nu till sig nationell uppmärksamhet. I delstaten Michigan står den 41-årige läkaren Abdul El-Sayed inför stora chanser att vinna partiets primärval på tisdag, enligt förhandsmätningar. Valet avgör vilken kandidat som ska representera Demokraterna i senatsvalet den 3 november i år, där makten över den övre kammaren i kongressen står på spel.

Abdul El-Sayed, en förmögen läkare med egyptisk bakgrund som vuxit upp i en välmående förort till Detroit och tidigare varit stipendiat vid Oxforduniversitetet, leder för närvarande i mätningarna. Hans främsta motståndare är Haley Stevens, en 43-årig mittenorienterad kongressledamot som åtnjuter stöd från det demokratiska partiets etablissemang. Stevens har även backning från guvernören Gretchen Whitmer.

Kampen mellan de två kandidaterna har blivit ovanligt intensiv och uppmärksammad, inte minst på grund av omfattande extern finansiering. Enligt uppgifter från tidskriften The Atlantic har Stevens mottagit närmare 300 miljoner kronor i stöd från Aipac, den israelamerikanska lobbyn. Pengarna har gått till politisk reklam som både ska gynna Stevens och svartmåla El-Sayed.

Men denna massiva investering tycks ha gett en oväntad motreaktion. I Michigan finns en stor arabiskamerikansk befolkning som sedan länge närmat sig ett uppgörelse med det demokratiska partiets starka stöd till Israel. Denna fråga har kommit att bli central i primärvalet.

El-Sayed själv identifierar sig inte som socialist, men är tydligt positionerad på den politiska vänstersidan. Hans kampanj utgör i praktiken en hård attack mot vad han anser vara Demokraternas dubbelstandard och hyckleri. Han kritiserar partiet för att hävda att de står för mänskliga rättigheter samtidigt som de inte vågar kalla ett folkmord för vad det är, för att säga sig vilja ge folket sjukvård samtidigt som de tar emot pengar från aktörer som motarbetar allmän sjukvård, och för att påstå sig stå upp mot storföretag samtidigt som de finansieras av samma krafter.

Hans kampanj hämtar mycket av sin energi från det folkliga motståndet mot USA:s militära och ekonomiska stöd till Israel. Detta blev särskilt tydligt i presidentvalet 2024, då Michigan röstade för Trump. En viktig förklaring var att många väljare var besvikna på att den demokratiska presidentkandidaten Kamala Harris aldrig tydligt distanserade sig från sin företrädare Joe Bidens beslut att fortsätta stödja Israels militära operationer mot Gaza, trots att tiotusentals civila palestinier dödades av amerikanskt subventionerade vapen.

I sin kampanj argumenterar El-Sayed att den inhemska sjukvården och skolan går miste om skattemedel som i stället finansierar ”apartheid och folkmord” utomlands. Aipacs kraftfulla inblandning i primärvalet tycks bekräfta hans påståenden om att stora injektioner av pengar från utomstående finansiärer präglar både demokraternas och republikanernas kampanjer.

The Atlantic påpekar dock att El-Sayeds framställning är delvis missvisande. Även om det är korrekt att proisraelisk lobbying påverkar den inrikespolitiska processen i USA, är det felaktigt att framställa stödet till Israel som ett större hinder för investeringar i amerikansk välfärd. Statliga subventioner till Israel motsvarar mindre än en procent av USA:s totala budget.

Tidskriften varnar också för konspiratoriska undertoner i El-Sayeds retorik: ”Populisterna inbillar sig inte att de kämpar mot en välfinansierad lobby. Vad de däremot inbillar sig är att denna lobby är den dolda kraften bakom allt det motstånd de möter.”

Det demokratiska partiets etablissemang ser El-Sayeds framgångar med oro av flera skäl. Hans skarpa och ibland konspiratoriska antisionism skrämmer delar av partiet. Men man blickar också framåt mot det allmänna valet den 3 november. En vänsterkandidat riskerar att skrämma bort mittenväljare, som då i stället kan gå till republikanen Michael Rogers.

Om El-Sayed vinner primärvalet men förlorar det allmänna valet kan Demokraterna gå miste om makten över senaten och därmed möjligheten att balansera Donald Trumps inflytande. Det skulle vara en strategisk katastrof för partiet i en tid då kontrollen över kongressen är avgörande.

Å andra sidan, skulle El-Sayed både vinna primärvalet och det allmänna valet, skulle han bli den första muslimen i den amerikanska senaten någonsin. Det skulle vara en historisk milstolpe och markera en betydande förskjutning inom amerikansk politik.

Den sittande demokratiske senatorn för Michigan, Gary Peters, går i pension i höst, vilket öppnar för denna omstridda strid om hans plats. Tisdagens primärval kommer att avgöra om Demokraterna väljer att gå framåt med en mittenkandidat som Stevens eller satsa på vänsteryttern El-Sayed, en avgörande strategisk fråga för partiets framtid i delstaten och nationellt.