Bräcklig vapenvila mellan Israel och Libanon förlängs

Nya förhandlingsframsteg har gjorts i konflikten mellan Israel och Libanon efter att en fjärde omgång USA-ledda samtal avslutades i Washington i onsdags. Ett gemensamt uttalande från de båda länderna har nu presenterats, vilket fastställer villkoren för en förlängd vapenvila och skisserar en väg framåt i den komplicerade konflikten.

Det nya avtalet, som är resultatet av intensiva diplomatiska ansträngningar, innebär betydande krav på den libanesiska militanta gruppen Hizbollah. Organisationen måste upphöra med all beskjutning mot Israel och dra sig tillbaka från samtliga områden söder om Litanifloden. Dessutom ska ett antal säkerhetszoner upprättas i Libanon där den libanesiska armén ska ha full kontroll, samtidigt som Hizbollah förbjuds från dessa områden. Ett centralt budskap i det gemensamma uttalandet är att Libanons framtid måste styras av landets egen suveräna regering.

Enligt det gemensamma uttalandet ska dessa steg möjliggöra framsteg mot ett mer omfattande freds- och säkerhetsavtal mellan parterna. Men vägen dit är kantad av utmaningar och osäkerheter. Hizbollah, som är en av de mest inflytelserika militära och politiska aktörerna i Libanon, har inte deltagit direkt i förhandlingarna. Den amerikanske presidenten Donald Trump hävdade dock i måndags att han haft kontakt med organisationen via mellanhänder och att de gått med på ett eldupphör.

Den nya överenskommelsen avslöjar också en viktig skiljelinje i den regionala konflikten. Enligt Times of Israel tyder avtalets innehåll på att parterna vill skilja på insatserna för att avsluta konflikten med Libanon och det USA-ledda kriget med Iran. Detta komplicerar situationen avsevärt eftersom Iran insisterar på att koppla ihop Israels krig mot Hizbollah i Libanon med det USA-ledda krig som Israel för mot Iran. Teheran har gjort klart att landet inte vill gå med på ett fredsavtal med USA om inte de israeliska attackerna mot Libanon upphör.

Trots de diplomatiska framstegen kvarstår många frågor, särskilt när det gäller den praktiska genomförandet av planen. Hur säkerhetszonerna ska upprättas och kontrolleras är en av de mest omdiskuterade frågorna. Samtidigt som förhandlingarna pågår understryker den israeliska försvarsmakten att man upprätthåller hög militär beredskap.

Generallöjtnant Eyal Zamir, stabschef för den israeliska försvarsmakten IDF, säger till Time of Israel att de är redo att omedelbart återgå till strid mot den iranska terrorregimen. Han understryker att militären arbetar för att ”maximera sin handlingsfrihet”, vilket tyder på att Israel inte fullt ut litar på att vapenvilan kommer att hålla.

Konflikten har tagit en betydande mänsklig kostnad. Hittills har 26 IDF-soldater dödats i striderna mot Hizbollah i södra Libanon. I norra Israel, som varit hårt drabbat av raket- och drönarattacker, växer frustrationen och kritiken mot regeringens hantering av situationen. Många menar att Israels militära operation saknar tydliga mål och en realistisk slutstrategi.

Yagil Levy, chef för Institutet för studier av civil-militära relationer vid Israels öppna universitet, säger till The Guardian att protesterna växer i de nordliga samhällena och att kritik höjs inom militären mot soldaternas utsatthet för drönarattacker. Han påpekar att Hizbollah fortfarande är intakt som organisation och att det inte finns någon realistisk plan för dess avväpning.

Bakgrunden till det aktuella läget är en serie förhandlingsomgångar som pågått sedan april. Det första USA-förmedlade eldupphöret mellan Israel och Libanon trädde i kraft den 16 april och syftade till att bana väg för mer omfattande förhandlingar. I slutet av april förlängdes vapenvilan medan samtalen fortsatte, trots att beskjutningar mellan Hizbollah och Israel fortsatte. Under maj månad resulterade samtal i Washington i ytterligare en förlängning på 45 dagar, samtidigt som Israel fortsatte med sina militära operationer och nådde allt längre in i södra Libanon.

Det är viktigt att notera att det nya avtalet ska ses mer som en diplomatisk process än som en slutgiltig uppgörelse. Samtalen ska återupptas den 22 juni, vilket indikerar att det fortfarande är långt kvar innan en permanent lösning kan nås. De kommande veckorna blir därför avgörande för att se om parterna kan hålla sig till de överenskomna villkoren och om processen kan föra konflikten närmare en varaktig fred.