Bryssels regionstyrelse har fattat ett omtvistat beslut som innebär slutet för delade elsparkcyklar i den belgiska huvudstaden. Bolt och Dott, de två företag som för närvarande hyr ut elsparkcyklar i staden, kommer inte att få sina kontrakt förlängda när de löper ut vid årsskiftet. Laddstationer och parkeringsplatser ska monteras ned och de många sparkcyklarna fasas ut ur Bryssels gatubild.

Beslutet, som togs i början av sommaren, kommer efter år av ökande oro för säkerheten och ordningen i staden. Den främsta orsaken till förbudet är den alarmerande utvecklingen av allvarliga trafikolyckor. Under förra året skadades 666 personer i sparkcykelolyckor enbart i Bryssel, en siffra som fortsätter att stiga i takt med fordonens växande popularitet.

Skadorna vid elsparkcykelolyckor visar sig vara betydligt allvarligare än vid cykelolyckor, med särskilt många skador på ansikte och skalle. I hela Belgien dog 15 personer i sparkcykelolyckor förra året, att jämföra med sju personer i Sverige. Trenden är tydlig – dödstalen stiger i samma takt som användningen ökar.

En promenad genom Bryssels centrum ger en tydlig bild av trafiksituationen. På bara en timme passerar ett tjugotal elsparkcyklar, både hyrda och privata. Ett slående mönster är att samtliga förare är unga eller medelålders män, många med telefonen i handen, några med en passagerare bakom sig, men ingen med hjälm.

Bland användarna finns turister som uppskattar bekvämligheten. Mahmoud Elchami, en 46-årig revisor från Nya Zeeland, tycker att det är ett smidigt sätt att upptäcka europeiska storstäder när tiden är begränsad. Han påpekar dock en viktig skillnad jämfört med hemstaden Auckland, där hyrsparkcyklar har hjälm fastlåst på ramen, något han inte sett någonstans i Europa.

De lokala tonåringarna Yanis Mustapha och Chahine Zongo, båda 16 år, hyr ibland sparkcyklar trots att åldersgränsen är 18 år. De beskriver fordonen som praktiska men samtidigt farliga. Zongo berättar om hur elsparkcyklar används i brottsliga sammanhang, bland annat för att råna kvartersaffärer, och påpekar att bristen på registreringsskyltar gör det svårt för polisen att spåra förövarna.

Problemet med organiserad brottslighet har blivit en allt större faktor i beslutet om förbud. Elsparkcyklarna har kommit att användas flitigt av kriminella nätverk i Bryssel. Enligt stadens chefsåklagare Julien Moinil var elsparkcyklar inblandade i 25 skjutningar under förra året, ett faktum som verkar ha tippat vågskålen till förbudsivrarnas fördel.

Jean Spinette, socialdemokratisk borgmästare i stadsdelen Saint-Gilles, bekräftar bilden och säger att varje skjutning han känner till har haft elsparkcyklar inblandade. Sparkcyklarna används för drogdistribution till kunder och dras ibland ut på vägar för att bygga skyddsvallar mot polisen. Spinette har tidigare krävt att laddstationer nära platser med öppen droghandel i hans stadsdel tas bort.

Åklagare Moinil hade tidigare föreslagit ansiktsigenkänning med AI för att polisen skulle kunna kontrollera vem som faktiskt hyrt en sparkcykel, men lyckades inte övertyga alla företag om lösningen. Regionens 19 borgmästare konsulterades inför förbudet, och de vars stadsdelar har problem med gängkriminalitet hade generellt velat ha hårdare reglering eller förbud.

Bryssels beslut är inte unikt i Europa. Paris var bland de första städerna att 2018 införa batteridrivna elsparkcyklar till uthyrning, och sedan först att ta bort dem 2023 efter en folkomröstning där nio av tio röstade för ett förbud. Förutom olyckorna ogillade parisarna att sparkcyklarna parkerades slarvigt på trottoarer och blockerade vägen för rullstolar, rollatorer och barnvagnar. Sedan dess har även Madrid och Prag följt efter med egna förbud, medan andra städer valt hårdare reglering och lägre hastigheter.

Beslutet har inte varit helt enkelt. På ena sidan finns Brysselregionens transportpolitiker som velat värna sparkcyklarna, som både är populära och minskar trycket på kollektivtrafiken och bilkörningen i den tätbefolkade staden. Många kvinnor har vittnat om att de känner sig tryggare på sparkcykel än i taxi när de ska ta sig hem på natten, och ungdomar älskar dem.

Borgmästare Spinette medger att ungdomarna älskar fordonen, men är ärlig om riskerna. Han påpekar att de är särskilt farliga när förare kör över spårvagnsspåren, något som inte är lika farligt med cykel på grund av den bredare däckbredden.

Det är viktigt att notera att förbudet i Bryssel endast gäller delade elsparkcyklar, inte hyrcyklar. Företaget JC Decaux som driver cykelsystemet Villo har fått förnyat tillstånd fram till 2028. Denna kompromiss uppskattas av borgmästare Spinette, som lakoniskt påpekar att det inte är lika lätt att släppa ett cykelstyre för att skjuta någon.