Spänningen lättar vid Hormuzsundet efter Trumps vapenvila – men osäkerheten består

Situationen i det strategiskt viktiga Hormuzsundet har fått ny dynamik efter att USA:s tidigare president Donald Trump meddelat förlängd vapenvila i regionen. Vapenvilan ses som ett försök att dämpa de spänningar som under lång tid präglat området, men experter och observatörer på plats menar att läget fortfarande är instabilt.

Hormuzsundet, som utgör gränsen mellan Persiska viken och Arabiska havet, är en av världens viktigaste transportleder för olja. Omkring 20 procent av världens oljeexport passerar här dagligen. Den geopolitiska betydelsen kan knappast överskattas – en blockering skulle få omedelbar påverkan på energiförsörjningen globalt och potentiellt utlösa en internationell ekonomisk kris.

– Det är en markant skillnad i atmosfären efter beskedet om förlängd vapenvila, men spänningen ligger fortfarande i luften, säger DN:s Mellanösternkorrespondent Emma Bouvin, som befinner sig på plats.

Området har under flera år präglats av konflikter där framför allt Iran och dess allierade grupper stått mot USA och dess regionala partners. Enligt militära analytiker har Irans revolutionsgarde vid flera tillfällen utfört provokativa manövrer i sundet, och hotat att blockera oljetransporter genom området.

Flera handelsfartyg rapporterar att de fortfarande navigerar med ökad vaksamhet genom sundet. Rederibolag har implementerat speciella säkerhetsprotokoll, och vissa fartyg väljer fortfarande att gå i konvoj med marineskort.

– Lokalbefolkningen här är försiktigt optimistiska. De har levt med konflikten så länge att många har blivit avtrubbade. Men man märker ändå att beskedet om vapenvila har skapat ett visst hopp, säger Bouvin.

Ekonomiska konsekvenser av konflikten syns tydligt i de mindre kustsamhällena längs sundet. Fiskeindustrin, som utgör en viktig inkomstkälla för många, har drabbats hårt när fiskevatten tidvis avlysts av militära skäl. Även den lokala turistindustrin har praktiskt taget kollapsat efter åratal av spänningar.

Regionala aktörer intar olika positioner i konflikten. Oman, med sin strategiska position vid sundets östra sida, har traditionellt fungerat som medlare mellan Iran och västmakter. Förenade Arabemiraten, som också gränsar till sundet, har istället intagit en mer USA-vänlig position.

– Samtalen jag haft med lokala myndighetsrepresentanter visar att det finns en oro för att vapenvilan bara är temporär. Många ser den som ett andrum snarare än en långsiktig lösning, förklarar Bouvin.

Militära experter betonar att en varaktig avspänning kräver mer än bara en vapenvila. Det behövs omfattande diplomatiska insatser och sannolikt även breda regionala säkerhetsarrangemang med garantier från stormakterna.

Oljepriser och försäkringspremier för fartyg som trafikerar området har fluktuerat kraftigt under konflikten. Den senaste tidens utveckling har lett till en viss stabilisering av marknaden, men analytiker är försiktiga med att dra långtgående slutsatser.

– Näringslivet här på plats är avvaktande. Ingen vill investera långsiktigt förrän man ser att vapenvilan faktiskt håller, säger Bouvin.

Den senaste utvecklingen sker mot bakgrund av ett bredare regionalt maktvakuum, där tidigare USA-dominans utmanas av framför allt Kina och Ryssland. Båda dessa makter har stärkt sina relationer med Iran och närliggande stater under senare år.

Situationen vid Hormuzsundet förblir därmed en kritisk geopolitisk brännpunkt, där lokala konflikter, internationella energiintressen och stormaktspolitik möts i en komplex blandning. Trumps initiativ till förlängd vapenvila har välkomnats, men det finns en utbredd känsla av att detta bara är början på en lång process mot varaktig stabilitet i regionen.