Chatta med DN:s försvarsreporter och EU-korrespondent

Spänningar inom Nato väcker oro om alliansens sammanhållning

Ett oväntat hot från ett Nato-medlemsland mot ett annat har utlöst frågor kring alliansens interna sammanhållning och effektiviteten i dess kollektiva säkerhetsgarantier. Denna utveckling sker i en tid då säkerhetspolitiska utmaningar i Europa redan präglas av ökad osäkerhet.

Situationen har skapat diskussioner kring Natos grundläggande princip om kollektivt försvar. Artikel 5 i Nato-stadgan, som fastslår att ett angrepp mot en medlemsstat ska betraktas som ett angrepp mot alla, har länge utgjort själva ryggraden i alliansens avskräckande förmåga. När nu ett medlemsland öppet hotar ett annat uppstår legitima frågor om hur robust detta skydd egentligen är.

Enligt säkerhetsexperter är denna typ av intern spänning särskilt problematisk eftersom den riskerar att underminera Natos trovärdighet både bland dess egna medlemmar och i omvärldens ögon. Detta sker vid en tidpunkt då alliansen genomgår en betydande expansion med Sveriges och Finlands nyliga inträde, vilket förändrat säkerhetslandskapet i norra Europa.

EU-kommissionen i Bryssel står nu inför en delikat balansgång. Majoriteten av EU:s medlemsländer är också Nato-medlemmar, vilket gör att unionen måste navigera mellan sina egna intressen och hänsyn till den transatlantiska alliansen. Hur EU-topparna väljer att positionera sig kan få långtgående konsekvenser för den europeiska säkerhetspolitiken.

I korridorerna i Bryssel pågår nu intensiva diskussioner om hur EU ska formulera sitt svar på denna utveckling. Källor inom EU-kommissionen uppger att man överväger olika diplomatiska initiativ för att minska spänningarna, samtidigt som man vill undvika att ytterligare förvärra situationen genom alltför skarpa uttalanden.

Denna kris kommer vid en särskilt känslig tidpunkt för EU, som redan hanterar utmaningar relaterade till ekonomisk återhämtning efter pandemin, energisäkerhet och geopolitiska spänningar i östra Medelhavet och vid unionens östra gränser. Den sätter även press på EU:s nya säkerhets- och försvarspolitiska ambitioner, där unionen söker en mer självständig roll i relation till Nato.

För Sveriges del innebär utvecklingen ytterligare komplexitet i en redan utmanande säkerhetspolitisk miljö. Som ny Nato-medlem befinner sig Sverige i en position där man både behöver förhålla sig till alliansens interna dynamik och samtidigt navigera sina relationer inom EU, där landet länge varit en etablerad medlem.

Försvarsexperter pekar på att denna situation understryker vikten av att Sverige fortsätter utveckla sina egna försvarsförmågor parallellt med Nato-medlemskapet. Den svenska försvarsreformen, som innebär ökade försvarsanslag och återuppbyggnad av totalförsvaret, fortgår enligt plan men kan komma att påverkas av den förändrade dynamiken inom alliansen.

På den diplomatiska arenan väntas Sverige inta en försiktigt konstruktiv hållning, där man sannolikt kommer att arbeta för dialog och försoning mellan de berörda parterna. Sveriges tradition av medling och diplomatisk problemlösning kan bli en tillgång i detta sammanhang.

EU-parlamentariker från flera medlemsländer har uttryckt oro över situationen och efterlyser ett tydligare ledarskap från både EU:s och Natos högsta företrädare. Vissa analytiker menar att krisen även återspeglar bredare geopolitiska spänningar och att externa aktörer kan dra nytta av splittringen inom de västliga allianserna.

Under de kommande dagarna väntas intensiv diplomatisk aktivitet både i Bryssel, vid Natos högkvarter och i de berörda huvudstäderna. Hur framgångsrika dessa ansträngningar blir kan komma att definiera inte bara Natos interna sammanhållning utan även den bredare europeiska säkerhetsarkitekturen för åren framöver.

DN:s försvarsreporter Bo Torbjörn Ek och EU-korrespondent Sigrid Melchior kommer att besvara läsarnas frågor om situationen, Natos framtid och EU:s agerande i en chatt som inleds klockan 16.00 idag.