Därför är polismakten i USA så splittrad

Konflikter mellan statlig och lokal polisnivå i USA fortsätter att eskalera

USA:s polisväsende och rättssystem kännetecknas av en extrem fragmentering som skapat allt större spänningar mellan olika myndighetsnivåer. Sedan förra sommaren, då dåvarande president Donald Trump beordrade in Nationalgardet i flera amerikanska städer, har konflikterna mellan federala myndigheter och delstatliga samt lokala instanser intensifierats markant.

– Striderna handlar i grund och botten om kompetensfrågor. Det råder ständiga diskussioner om vem som har befogenhet över vad i det amerikanska rättssystemet, förklarar Dag Blanck, statsvetare med expertis inom amerikanska samhällsfrågor.

Till skillnad från Sverige, där polisväsendet är nationellt organiserat under en gemensam ledning, består USA:s brottsbekämpande verksamhet av tusentals olika, ofta överlappande, myndigheter. Federala organ som FBI och ATF samexisterar med delstatlig polis, county-sheriffs och lokala poliskårer – alla med varierande jurisdiktion och mandat.

Denna struktur har djupa historiska rötter i den amerikanska federalismen, där delstaterna traditionellt haft stark självständighet. Systemet har dock under senare år blivit alltmer konfliktfyllt, särskilt i samband med upplopp och sociala oroligheter där federala och lokala intressen ofta kolliderar.

När Trump förra sommaren beslutade att sätta in Nationalgardet i flera städer som präglades av omfattande demonstrationer möttes detta av kraftigt motstånd från lokala borgmästare och delstatliga guvernörer, främst i demokratiskt styrda områden. Många lokala företrädare hävdade att den federala närvaron snarare eskalerade än lugnade situationen.

Expertanalyser pekar på att denna kompetenskonflikt inte bara handlar om praktiska frågor kring polisarbete, utan också speglar djupare politiska och ideologiska skiljelinjer i det amerikanska samhället. När federala styrkor intervenerar i lokala jurisdiktioner uppfattas det ofta som ett politiskt ställningstagande, särskilt i ett polariserat politiskt klimat.

– Vi ser nu att denna institutionella konflikt allt oftare följer partipolitiska linjer, där republikanstyrda delstater tenderar att välkomna federal intervention medan demokratiska regioner ofta motsätter sig den, säger en annan expert inom amerikansk konstitutionell rätt som DN talat med.

Spänningarna återspeglas även i konkreta polisiära arbetsmetoder. I flera fall har lokala åklagare och polischefer öppet deklarerat att de inte kommer att samarbeta med federala myndigheter i vissa typer av ärenden, exempelvis gällande immigrationsfrågor. Detta har skapat områden där olika nivåer av rättssystemet aktivt motarbetar varandra.

Samtidigt har flera delstater antagit lagstiftning som uttryckligen begränsar federala myndigheters handlingsutrymme inom delstatens gränser. Detta har lett till komplicerade juridiska processer där gränserna för federal respektive delstatlig jurisdiktion prövas i domstol.

Konsekvenserna av denna fragmentering blir särskilt tydliga vid större kriser. Vid omfattande demonstrationer uppstår ofta förvirring kring vilken myndighet som bär ansvaret för att upprätthålla ordningen, vilket i vissa fall har försvårat krishanteringen.

För den amerikanska allmänheten innebär detta system också en komplex verklighet där polisiära befogenheter varierar kraftigt mellan olika geografiska områden. En handling som är tillåten i en jurisdiktion kan vara förbjuden i en angränsande.

Statsvetare menar att dessa spänningar sannolikt kommer att kvarstå och möjligen förvärras under kommande år, särskilt om den politiska polariseringen i USA fortsätter att fördjupas. Federalismens grundläggande principer ställs därmed inför nya utmaningar i en tid där nationell sammanhållning redan prövas från flera håll.

– Det som ursprungligen var tänkt som en maktdelning för att skydda mot övergrepp från centralmakten har i dag utvecklats till ett komplext system där olika myndigheter ibland aktivt motarbetar varandra, avslutar Blanck.