Donald Trump har aviserat att han inom 30 dagar planerar att belägga Kanada med 50-procentiga handelstullar. Beslutet står i direkt motsättning till det frihandelsavtal som presidenten själv förhandlade fram med USA:s grannländer under sin första mandatperiod. Åtgärden väcker nu stor oro både i Kanada och inom internationella handelssammanhang.

Det frihandelsavtal som nu hotas är USMCA (United States-Mexico-Canada Agreement), som ersatte det tidigare NAFTA-avtalet. Trump själv drev igenom förhandlingarna om USMCA under sin första tid som president, och avtalet trädde i kraft 2020. Avtalet syftade till att modernisera handelsrelationerna mellan de tre nordamerikanska länderna och säkerställa tullfri handel inom en rad sektorer.

Nu vänder Trump alltså ryggen åt sitt eget avtal. De aviserade 50-procentiga tullarna skulle innebära en dramatisk förändring av handelsförutsättningarna mellan USA och Kanada, två länder vars ekonomier är djupt integrerade. Kanada är USA:s näst största handelspartner efter Kina, och handeln mellan länderna uppgår till hundratals miljarder dollar årligen.

Handelstullarna skulle få omfattande konsekvenser för flera nyckelsektorer. Kanada är en betydande exportör av naturresurser till USA, inklusive olja, naturgas, trä och mineraler. Landet är också en viktig leverantör av fordondelar, aluminium och stål till amerikansk industri. Omvänt är USA en kritisk marknad för kanadensiska företag inom en rad branscher.

Gruvnäringen och råvarusektorn skulle kunna drabbas särskilt hårt. Kanada är en av världens ledande producenter av mineraler som koppar, nickel, guld och zink, och mycket av denna produktion går till USA:s tillverkningsindustri. Med 50-procentiga tullar skulle dessa varor bli betydligt dyrare för amerikanska köpare, vilket skulle kunna leda till att industrier söker alternativa leverantörer eller att produktionskostnaderna i USA stiger kraftigt.

Energisektorn är en annan stor riskzon. Kanada exporterar stora mängder olja och naturgas till USA, främst från oljesandsutvinningen i Alberta. Tullar på dessa varor skulle kunna driva upp energipriserna i USA och samtidigt skada kanadensiska producenters lönsamhet och konkurrenskraft.

Skogsindustrin, där Kanada har en dominerande position som leverantör av byggvirke till den amerikanska marknaden, skulle också påverkas betydligt. Tidigare tvister om trävarutullar har varit en återkommande källa till spänningar mellan länderna, och nya tullar skulle fördjupa dessa konflikter.

Trumps tullar skulle dessutom kunna leda till motåtgärder från Kanada. Under tidigare handelskonflikter har Kanada svarat med egna tullar på amerikanska varor, vilket skadat företag och arbetstillfällen på båda sidor om gränsen. En upptrappning av handelskonflikten skulle kunna skada ekonomisk tillväxt i hela Nordamerika.

Beslutet väcker också frågor om USA:s pålitlighet som handelspartner. Om Trump kan vända sig mot ett avtal han själv förhandlade fram, sänder det signaler till andra länder om att amerikanska handelsåtaganden kanske inte är stabila över tid. Detta skulle kunna försvaga USA:s position i framtida handelsförhandlingar.

Motiven bakom Trumps beslut är ännu inte helt klarlagda, men under sin första presidentperiod använde han ofta handelstullar som ett verktyg för att pressa fram eftergifter i andra frågor. Tullar på stål och aluminium motiverades då med nationell säkerhet, ett argument som många bedömare ansåg var svårt att applicera på nära allierade som Kanada.

Inom 30 dagar kommer det att visa sig om Trump verkligen genomför sitt hot eller om beskedet främst är en förhandlingstaktik. Oavsett vilket skapar tillkännagivandet osäkerhet på marknaderna och för företag som är beroende av frihandel mellan USA och Kanada. För den nordamerikanska ekonomin, som under decennier har byggts upp kring integrerade leveranskedjor och tullfri handel, skulle 50-procentiga tullar innebära ett dramatiskt vägskäl.