Detta vet vi om Trumps tullhot om Grönland

I lördags kväll meddelade USA:s president Donald Trump via sitt sociala nätverk Truth Social att han planerar införa tullar på 10 procent mot flera europeiska länder om inte USA får köpa Grönland. Enligt uttalandet ska tullarna börja gälla från 1 februari och sedan höjas till 25 procent den 1 juni om inget avtal nås.

De länder som berörs av hotet är Danmark, Norge, Sverige, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Nederländerna och Finland. Gemensamt för länderna är att de nyligen uttryckt stöd för Grönland och skickat militär personal till området. Trump hävdar att dessa länder ”spelar ett mycket farligt spel” genom sitt agerande.

Utspelet har framkallat starka reaktioner från berörda nationer. Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) deklarerade bestämt: ”Vi låter oss inte utpressas.” Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen försvarade den ökade militära närvaron på Grönland med att den syftar till att förbättra säkerheten i Arktis, vilket ironiskt nog är något Trump själv tidigare krävt.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har ställt sig bakom Danmark och Grönland i konflikten och uppmanar till dialog mellan parterna. I USA har demokraterna utlovat motstånd och sagt att de kommer försöka blockera tullarna genom lagstiftande åtgärder. Anmärkningsvärt nog har reaktionerna från Trumps republikanska kollegor varit få och lågmälda.

Som omedelbar reaktion på hotet sammankallades 27 EU-ambassadörer till ett krismöte under söndagen för att diskutera situationen kring Grönland. Enligt flera bedömare kommer en trolig konsekvens bli att Europaparlamentet pausar det planerade handelsavtal med USA som skulle ha godkänts på onsdag. Frågan förväntas även dominera samtalen vid Världsekonomiskt forum i Davos som inleds under söndagen, där Trump själv ska hålla tal senare i veckan.

Detta är inte första gången Trump använder tullar som påtryckningsmedel i internationella förhandlingar. Det som gör situationen särskilt allvarlig denna gång är att målet är övertagande av ett territorium, vilket betraktas som en röd linje för EU. Flera röster inom unionen förespråkar nu hårda motåtgärder.

Trump kan även möta motstånd från USA:s eget rättsväsende, där frågan om presidentens befogenheter att införa tullar för närvarande är under juridisk prövning. Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, menar att det är för tidigt att avgöra om detta kommer utvecklas till ett fullskaligt handelskrig.

”Jag hoppas att det finns förhandlingsvilja från både USA och Europa att hitta en lösning,” säger Bergqvist.

Trumps intresse för Grönland är inte nytt. Hans önskan om att införliva den resursrika ön i USA har varit känd under lång tid. Situationen intensifierades dock efter USA:s tillfångatagande av Venezuelas ledare Nicolás Maduro, då Trump konkretiserade sina krav ytterligare och till och med antytt att en militär operation inte är utesluten.

Tidigare i veckan hölls förhandlingar mellan representanter från Danmark, Grönland och USA, men parterna kunde endast enas om att de var oeniga. Under lördagen genomfördes omfattande demonstrationer i både Danmark och på Grönland mot Trumps planer. Samtidigt reste en tvärpolitisk delegation med amerikanska kongressledamöter från både republikanska och demokratiska partiet till Köpenhamn för att visa sitt stöd för Danmarks position.

Grönlands strategiska läge i Arktis och dess rika naturtillgångar, inklusive sällsynta jordartsmetaller som är avgörande för modern teknologi, gör ön till ett geopolitiskt betydelsefullt område. Klimatförändringarna har dessutom ökat tillgängligheten till tidigare otillgängliga resurser, vilket ytterligare förhöjt öns ekonomiska och strategiska värde.

Konflikten belyser de växande spänningarna i världshandeln och utgör en allvarlig utmaning för de transatlantiska relationerna i en tid då globala säkerhetsutmaningar kräver samarbete snarare än konfrontation.