Dödskjutningarna i Minneapolis – detta vet vi

I USA:s Minneapolis ökar spänningarna efter federala agenters dödliga ingripanden

En våg av protester skakar Minneapolis efter att amerikanska migrationsmyndigheten ICE varit inblandad i tre skjutincidenter under januari månad, varav två med dödlig utgång. Händelserna har skapat starka reaktioner i en stad som redan har en komplicerad historik kring polisvåld.

Det första incidenten inträffade den 7 januari när 37-åriga trebarnsmamman Renée Nicole Good sköts ihjäl av en ICE-agent under en insats mot migranter. Händelsen, som fångades på film från flera vinklar, visar hur agenter närmar sig hennes bil som stod tvärs över gatan. Efter uppmaningar att lämna bilen backar Good, kör framåt och svänger, varpå en agent avlossar flera skott på nära håll. Good, som saknade kriminellt förflutet, avled omedelbart på platsen.

Knappt en vecka senare, den 14 januari, inträffade ytterligare en skjutning där ICE-agenter var inblandade. Denna gång skadades en venezuelansk man som sköts i benet under ett gripande. Enligt USA:s departement för inrikes säkerhet föregicks händelsen av en biljakt, och skjutningen skedde i självförsvar då mannen påstods ha försökt attackera en agent med en spade. Myndigheten hävdar att mannen vistades illegalt i landet.

Den 24 januari eskalerade situationen ytterligare när ännu en dödsskjutning inträffade i centrala Minneapolis. Ett ögonvittne dokumenterade hur federala agenter brottade ner en 37-årig man på Nicollet Avenue. På filmmaterialet, som ännu inte officiellt verifierats, syns fem till sex agenter som försöker få kontroll över mannen. När han gör motstånd och försöker resa sig avlossar en agent flera skott. Vittnen berättar för lokala medier att mannen träffades flera gånger i bröstet och hans liv gick inte att rädda. Enligt inrikessäkerhetsdepartementet bar mannen ett handeldvapen och agenterna agerade i självförsvar.

Bakgrunden till den intensifierade federala närvaron i Minnesota kan spåras till december förra året, då Trumpadministrationen inledde en omfattande insats riktad mot migranter i delstaten. Operationen kommer i kölvattnet av en uppmärksammad bidragsskandal där majoriteten av de åtalade tillhör den amerikansk-somaliska minoriteten. Som ett resultat av härvan har en betydande styrka ICE- och FBI-agenter skickats till området.

Dödsskjutningarna har utlöst omfattande protester i Minneapolis och flera andra amerikanska städer. Efter den första dödsskjutningen av Renée Nicole Good samlades stora folkmassor på platsen för att hedra hennes minne och uttrycka sitt missnöje med ICE:s agerande. Dagliga demonstrationer har följt, vilket har föranlett hot från dåvarande president Trump om att sätta in militär för att kväva protesterna.

Den senaste dödsskjutningen ledde till att demonstranter samlades vid avspärrningarna, vilket krävde polisinsatser för att hålla protestanter och federala agenter åtskilda. Det rapporteras att polis använt tårgas och chockgranater mot demonstranterna för att upprätthålla ordningen.

Minnesotas guvernör Tim Walz, demokrat, har uttryckt sin bestörtning över händelserna och skrev på sociala medier att den senaste skjutningen gjorde honom ”illamående”.

Händelserna i Minneapolis väcker frågor om de federala myndigheternas metoder och sätter ljus på den fortsatta spänningen mellan myndigheterna och minoritetsgrupper i USA. För invånarna i Minneapolis, en stad som fortfarande präglas av minnena från George Floyd-protesterna 2020, blir dessa nya fall av myndighetsvåld särskilt känsliga och väcker starka reaktioner i lokalsamhället.